Bosarpasjön 10 maj 2016. Foto: Astrid Nydahl |
"Ett stort steg framåt togs när människorna fick klart för sig att de måste förena sig och organisera sig i ett samhälle för att bättre kunna plåga varandra."
Bosarpasjön 10 maj 2016. Foto: Astrid Nydahl |
Det är ett mycket radikalt sätt att uttrycka en nittonhundratalspessimism. Skälen för en sådan var och förblir många. Om jag själv ser tillbaka så bekräftas snabbt Ciorans tanke. Ett välorganiserat samhälle är nyckeln till den ultimata tortyren och till massmorden, folkmorden. Men organisering räcker inte. Det krävs en dominerande ideologi som människor kan enas kring (en tankekontrollens "kyrka" i den meningen att vad överheten predikar, det lyder folket). Varje modern -ism bekräftar det. Cioran:
"När tiden är inne för en ideologi bidrar allting till att den lyckas, till och med dess fiender; varken polis eller polemik kan hejda dess expansion eller förhindra dess framgång. Den vill och kan förverkliga sig, växa fram, men ju mera framgångsrik den är, desto större risk löper den att tunnas ut. Så snart den kommit till makten töms den på sitt innehåll, dess resurser uttöms och de löften om frälsning den givit urartar till svammel eller till en skräckvision."Men som alltid är Ciorans tanke motsägelsefull. En ideologi som lyckas blir knappast svagare av att inneha makten. Inte på kort sikt. Frälsningens skräckvision kan vara kortlivad men den hinner plåga, förnedra, tortera och mörda många innan den tömts "på sitt innehåll". Vi vet det därför att historien lärt oss det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar