fredag 24 oktober 2014

En spelman och en drömmare är död...


Efter en lång och värdig begravningsgudstjänst fick Tobbe äntligen frid idag. Nu går det inte att i ord berätta om våra timmar tillsammans, familj, släkt, arbetskamrater, bybor, vänner och bekanta - men vi har varit tillsammans från klockan ett till klockan åtta ikväll. Jag har fått fantastiska bevis på Tobbes betydelse. Flera hundra människor hade kommit till kyrkan, och i sittningen efteråt - Tobbes gravöl - var det flera som ville berätta. Jag visste det förut men fick bekräftelse nu: Tobbe var en lojal kamrat på jobb, han var aktsam och vårdade maskinerna och han var pålitligt. Det är viktiga egenskaper. För en människa som var så sjuk som Tobbe var det förmodligen särskilt viktigt. Vi skildes åt i kväll med honom i våra tankar. Barnbarnen grät och grät och jag tyckte det var fasansfullt att se dem så ledsna.

Vi gick ut ur kyrkan till Dan Anderssons ord och vi sänkte Tobbe försiktigt medan barnbarnen kastade löv och blommor över kistan. Nu vilar han bredvid Alfons.  Aldrig mer kan vi hälsa på hemma hos Tobbe efter att vi tänt ett ljus hos Alfons. Nu får vi istället tända ljus för båda två. Det ska vi göra den mörka vintern lång.



3 kommentarer:

Birgitta sa...

Så vacker dag, Så smärtsam dag, Tobias har fått ro, Så skönt att dela dagen med er. Mina kramar i all oändlighet

Anonym sa...

Jag lider med dig.
Att ta en dag i taget, vila och känna kontakten med lyssnande familj och vänner, att erhålla respekt för sitt lidande är nog det viktiga i början.
Margareta

Thomas Nydahl sa...

Tack Birgitta, ja det var för väl att du var med.

Margareta, tack, jag har genom åren lärt mig att göra det, i andra sorger och bedrövelser.