tisdag 20 maj 2014

Tisdagsblandning om privat och politiskt

Foto: Astrid Nydahl
Igår fyllde mitt barnbarn Hugo nio år. Hans Alströmsyndrom fortsätter att göra livet svårt för honom. Inte bara syn- och hörselproblemen försvåras, också annat, som skoliosen som kröker hans ryggrad i sidled, gör att han har ständiga smärtor.

Det finns annat i det privata som är tungt, men jag tänker mest på det som sägs angå oss i det politiska livet, det vill säga i maktens salar, här hemma och i Bryssel. Eftersom jag bestämt mig för att avstå från att ge min röst är jag lite extra observant på hur den politiska lögnen gestaltar sig denna gång, både på de patetiska valplakaten som nu syns överallt i staden, och i de färgglada och förföriska flygblad och andra trycksaker som trängs i brevlådan.

Jag plockar lite ur en Aftonbladet-artikel:

"Stoppa det organiserade tiggeriet" säger SD.

Min kommentar: Kan politiker som väljs till EU-parlamentet göra det? Nej, det kan de inte. Vi har, sägs det, varit med och beslutat om "fri rörlighet" mellan unionens länder. Då måste väl själva fördragstexten skrivas om?

KD säger: "EU ska bekämpa organiserad brottslighet men inte röra vår äldreomsorg"

Jaha, tänker jag då och undrar om EU-parlamentet avgör hur den svenska äldreomsorgen ska se ut. Nej, det gör det inte.

AB skriver: "Vänsterpartiet vill omförhandla svenska medlemskapet och Folkpartiet vill gå med i Nato."

Och kommenterar: "Ingen av de här frågorna har något med EU-parlamentet att göra. Om man vill gå ur EU skulle man rent hypotetiskt kunna genomföra en folkomröstning i Sverige, men det har aldrig gjorts. Nato kan bara vi besluta om."

Så där kunde man fortsätta med varje parti som ställer upp i valet den 25 maj. Men det får räcka så här. Bluff och båg, bedrägeri och populism från början till slut. Alla de åtta riksdagspartierna plus det där obskyra lilla partiet som med sina initialer brukar förväxlas med Finansinspektionen och något slags junirörelse tävlar om att finna den fyndigast formulerade lögnen.

Jag röstade ja till EU-medlemskap. Jag röstade ja till euron. Jag lade en personröst i senaste EU-valet. Men det är slut med det nu. Min röst är det ingen som får. Jag ställer mig inte i dessa köer. Jag avstår från att bli valboskap åt den bedrägliga politikerklassen. Det finns bara två ord jag kan kontra med, för säkerhets skull två gånger: Nej tack. Nej tack!

Från Dagens Nyheter snappar jag upp följande:

Men vad händer med demokratin när medborgarna inte utnyttjar sin rösträtt? I det senaste valet till EU-parlamentet röstade mindre än hälften av de röstberättigade EU-medborgarna. Det hjälpte inte ens att vissa länder, som Grekland, gjorde röstningen till ett lagstadgat obligatorium. Bara varannan grek röstade i EU-valet 2009.
–Vad det gäller Europeiska unionen är det inte det låga valdeltagandet som är det största problemet med demokratin. EU-parlamentet är ju inget parlament i vanlig mening. Det bildas ingen regering på europeisk nivå som ska ha stöd i parlamentet, så som det är i de nationella parlamenten.
–Även om 100 procent av EU-medborgarna gick och röstade skulle det finnas ett demokratiskt underskott, eftersom väljarna inte har olika regeringsalternativ att ta ställning till, säger Mikael Sandberg.

Och när det gäller den mer vardagliga vakthållningen om demokratiska principer (yttrande- och tryckfrihet inte minst) tycker jag att ni ska läsa Mikael Jalvings krönika om svenska tillstånd och rättsövergrepp (i samband med den anmärkningsvärda domen mot Dan Park).





5 kommentarer:

Björn Nilsson sa...

Har inte berömt de fina fotografierna tidigare, men det gör jag nu!

Var det inte en rätt vass kommentar till den danska artikeln du hänvisar till - vad hade hänt om Parks skrivit 'judebrott är något gott'? Eller för all del om Vilks första inhopp hade varit hans 'judesugga'? Det kunde ju ha varit 'provocerande', men på ett sätt som stoppat vidare diskussion. - Rent generellt är jag skeptisk till provokationer. Det är som att börja krig: du kan börja som du själv vill, men det är inte säkert att det slutar som du tänkt dig.

Belgien har lagstadgad röstplikt, så där tror jag även uppåt 90 procent röstar i EU-valet.

Thomas Nydahl sa...

Björn, tack för dina ord om Astrids bilder.

Det finns en avgörande punkt i domen mot Park, och den beskrev jag tidigare i bloggen bl.a. så här:

Det finns mycket att säga om fängelsedomen mot punkposterartisten Dan Park. Det mesta stannar här i mitt huvud, men det finns ändå en formulering i domen som är så anmärkningsvärt totalitär att jag förvånas över hur bristfälligt den diskuteras. Domstolen anser att Park med sina punkposters "inte bidrar till en debatt som kan medföra framsteg i umgänget mellan människor."

***

Sedan är det en annan sak om man "gillar" eller "ogillar" något. Gränsen för mig går definitivt vid det faktum att en människa döms till fängelse med ovan angivna motiv. Statsapparaten ska inte ha några synpunkter på vad som utgör "framsteg i umgänget mellan människor."

Bengt O. sa...

Jag har all respekt för din inställning och ditt beslut att inte rösta. Förstår det också, tror jag, utifrån din situation. Men det gör mig ändå litet bedrövad. Själv har jag gjort det lilla jag kunnat för att uppmana folk att rösta. Jag vill inte nu ta upp en politisk diskussion just här men bara säga att Sandberg har missat en del poänger och att inte rösta betyder att ge mer inflytande åt dem man avskyr mest. Ett exempel bara: EP är den enda institution som skulle kunna påverka frihandelsavtalet med USA som skulle ge oss klordoppade kycklingar och hormonbehandlat kött fyllt med antibiotika och dessutom ge storkoncernerna rätt att stämma staten om de anser att politiken missgynnar deras vinstintressen. Att de nationella partiernas valaffischer antingen är meningslösa eller till 90 % består av lögner påverkar inte vikten av att välja in bra folk i EP. Och de finns om man inte i första hand tittar på partitillhörighet utan på vad de står för och vad de hittills gjort i EP.

Med vänliga hälsningar från Wien.

Thomas Nydahl sa...

Bengt, i det förra valet gjorde det också mig bedrövad att så få röstade. Under tiden som gått sedan dess har jag mer medvetet läst och försökt bilda mig om EU. Du är förstås en av mina källor. Men jag följer mitt samvete och avstår (men har just varit med på färden med frugan som förhandsröstat). Vi har diskuterat mycket här hemma och kommit till olika slutsatser, precis som det kan och ska vara. Jag har egentligen aldrig avstått rösta med tanken att det gynnar de värsta. Det kan vara så, men det kan aldrig bli en moralisk princip för mig. Jag har den senaste veckan sagt att om jag skulle rösta på något riktigt extremt och dumt skulle rösten gå till centern, men som du förstår uppfattas det bara som ett skämt. Att jag menar det är förstås en indikation på att jag lever i min egen värld. Så också i kommande riksdagsval.

Tack för att du skrev Bengt, det uppskattar jag mycket!

Anonym sa...

Men BN,

ja det är sant att byter provokatören ut muhammed och zigenaren mot juden så byts den provocerade också plötsligt ut.
Och i mitt fall kommer det då närmre - beroende på var mina sympatier ligger - vilket tvingar mig till att tänka!
Det är det som är grejen med konsten, den tvingar oss - när den är vass - att skärskåda oss själva.
Att jämföra provokativ konst med att starta krig är bara korkat.
Oavsett vad vi sätter igång så finns det inga garantier för hur det slutar förstås.
HUBERT, som förröstar i dag.