En god vän skrev:
"Uttrycket in lacrymis voluptas - i tårar vällust - som man använt i fallet Bengt Lidner kan ju inge oss en känsla av obehag. Men ändå, inlevelsen i tragiska och dramatiska händelser kan ju röra oss till tårar. Det behöver ju inte vara någon vällust i det, men inte heller behöver vi skämmas. I Bengt Lidners fall var det väl fråga om en psykisk insufficiens, beroende på hans mors tidiga död, som fick honom att ibland i sin diktning vältra sig i elände och dramatik. Men visst ligger det något i hans ord: "Från Nova Zemljas fjäll till Ceyons brända dalar, varhelst en usling finns är han min vän, min bror." (Usling betyder ju här stackare, alltså en olycksbroder)."
Jag erkänner denna natt: en usling, en stackare är jag. Inget finns som skulle leda mig till en annan slutsats. Det är bara att lyfta händerna och säga att man ger sig.
Foto från Hangö i Finland: U. W.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar