 |
| Foto: Astrid Nydahl |
Vi hade människor på middag här i söndags. Det var efter en begravning vi samlades. Astrid gick som alltid med kameran, och när jag bläddrade i bilderna fick jag se denna. Jag sitter vid samlingen av CD-skivor. Eftersom vi talade arvegods slog det mig att ingen av mina barn eller barnbarn kommer att visa minsta intresse för en musikskatt som denna.
Allt är förgängligt, det vet vi. Men kan det bli tydligare än så här? Musiken vi lyssnat på i våra hem har gått från stenkakor, över LP-skivor till CD-skivor. Kassettbanden har spelat en viktig roll när vi bytt musik med vänner.
Spotify har jag aldrig ens närmat mig. Det finns säkert andra nya tekniska metoder jag inte känner till. Men min CD-samling är guld värd. Än så länge.
4 kommentarer:
Ja, o det pågår ett bokbål i Sverige, j ag syftar inte på koranbränningar, Huvudbiblioteket i Linköping har bestämt att 25% av samlingen ska bort(!).
Jag säger följande; "Kommando Bo Cavefors - den tredje fronten" ska agera!
Tack Mats, för att du berättar. Vad är orsaken till just det barbariet?
LP-skivan är långt ifrån död, tvärtom pågår en renässans för vinylskivan och antalet skivspelare som finns på marknaden är stort. F.ö. anser jag min skivsamling vara en kulturskatt.
Stefan, jag har inte påstått att LP-skivan är död. Jag ville lägga in den i kedjan av tekniska lösningar. Inget annat.Ibland får du mig att tänka att det vore bättre om jag knep käft. Allt kan ju "missförstås" bara man anstränger sifg.
Skicka en kommentar