 |
| Kommunal nyponrosbuskage, vid Helge å i Tivoliparken, Kristianstad. Mobilfoto: T.N. |
Nu är det riksdagsval, alldeles runt knuten, och sedan i går träder de fram. De som "byter parti" därför att de inte längre kan/förmår/vill vara sitt parti trogna. Först kom Ola Larsmo, men han hade inget bud på vilket det nya partiet var. Så kom Hanne Kjöller, och hon svävade också på målet, även om hon var tydlig med att "ingen klarar att tygla SD".. Deras stora problem är förstås just spöket vid namn SD, och vilka partier som kan tänka sig pragmatiska lösningar efter söndag.
Det gulliga med dagisdemokratin Sverige är att "valhemligheten" på kultur- och ledarsidor blir en uppvisning i privata ruelser. Ivar Arpi skrev intressant om alla de män som inte ens vågar berätta för sina fruar om de röstar på SD, KD eller M. Det är en läsvärd text.
Skojaren Maud Olofsson - som sålde ut Vattenfall/Nuon och Posten, två verkliga grodor i dagens Norden - gråter ut i Svenskan: "Det finns inte ens två regeringsalternativ". Som det kan gå i en dagisdemokrati!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar