söndag 30 april 2023

Valborg i vinden - igen, samt lite om hur ukrainska flyktingar förnedras i vårt land

Utsikt över Oppmannasjön. Foto: Astrid Nydahl

Närheten till vatten är min högsta prioritet. Framförallt är det Ivösjön som lockar om våren. På sommaren kan man inte sitta vid Vångastranden om man är diabetiker. Då blir man sönderbiten av de sockerälskande hästflugorna.

Oavsett vilka typer av fascism som hotar oss tar jag en mental fridag och återkommer när allt börjar likna vardag igen. Önskar er alla en fridfull Valborg!

***

Vet ni hur illa vi behandlar flyktingar från Ukraina?  Jag betraktar varje ukrainare på flykt undan Putin-fascismens vidriga angreppskrig, som en broder eller syster. Med tanke på hur Sverige öst miljarder över araber, afghaner, afrikaner och andra från mycket avlägsna länder, är det ett hån hur "vi" behandlar ett europeiskt broderfolk. Läs i Svenska Dagbladet och förstå hur illa det står till:

"En vuxen ensamstående asylsökande – eller person som har skydd enligt massflyktsdirektivet – får 71 kronor i dagersättning av Migrationsverket. För barn ges en något lägre ersättning per dag, som bestäms av barnets ålder och det sammanlagda antalet barn i hushållet. Ersättningen har legat på samma nivå sedan 1994."

"Oleksandr Leonov vill verkligen inte klaga, han säger att de får ihop vardagen.

– På det här sättet fungerar det, om vi inte gör några extravaganta saker som att köpa skor eller en t-shirt, säger han och berättar att Migrationsverket uppmanat dem att söka pengar för sommarkläder. Nästan alla nekades."