onsdag 14 maj 2014

Onsdag i Tripoli och onsdag i Malmömoskén

Tripoli centrum, Libyen, april 1983. Foto: TN
Om det nu någonsin fanns vanliga onsdagar i Libyen så var detta en sådan. Vi hade tagit en taxi in till centrum från hotellet där vi bodde, ute i en för oss anonym förort vid havet. Det var en dyr resa. Vi lärde oss sakta vad den libyska dinaren var värd, jag vill minnas att det 1983 gick 7 eller 8 dollar på var och en.

Vi promenerade nerför huvudgatan från den här vackra rondellen, italiensk och som skvallrade om det förflutna. Men Översten blickade ner på oss, förstås, från var och varannan husvägg. Jag hade just ätit en underbar bulle med hett lammkött i. Magen mullrade men vi kom fram till "religionsministeriet" (World Islamic Call Society), det som Kaddafi kontrollerade i hemlandet och utomlands styrde som en stiftelse (som så småningom skulle bli ägare av moskén i Malmö - i vars intressen min kosovoalbanske vän kommit hit).

Väl därinne på ministeriet började operation förnedring. Kanske är det en arabisk sed. Eller bara ett påfund av Kaddafi. Först förnedring, sedan bidrag. Jag hade redan lämnat skådespelet när bidraget beviljades. Vad det konkret innebar vet jag inte. Men Malmömoskén fick först sitt koppartak och kunde byggas klar. Kaddafi i (o-)helig allians med Malmös albanska muslimer gjorde det möjligt. Idag, så många år senare, undrar jag fortfarande: vem äger moskén nu när Kaddafi har lustmördats?

Tidigare text i ämnet finner ni här.