onsdag 6 mars 2013

Birgitta Boucht: Tusenblad, en kvinna som snubblar

Hennes mamma är namne med filmstjärnan. Greta Gustafssons dotter är huvudperson i Birgitta Bouchts roman, hon heter Tusenblad och har just ramlat i badkaret och blivit liggande med bruten lårbenshals. Det är fyra dagar kvar till hemtjänsten ska komma in i hennes lägenhet. Romanens öppning ger en kuslig, klaustrofobisk känsla som blir rent fysisk. Den är också skriven så att man direkt känner igen Bouchts sätt att berätta om våra tillkortakommanden, drömmar och idéer. Tusenblad har ett helt liv bakom sig, naken och frusen i badkaret, oförmögen att ta sig upp, berättar hon sitt liv för oss. Den geniala lösningen är alltså badkaret. Det blir både talarstol och minnespalats för Tusenblad. Hennes berättelse ledsagas av Simone Weils ord: ”I djupet av varje människas hjärta bor en okuvlig förväntan om att gott, inte ont, skall vederfaras henne.” Två centrala gestalter följer Tusenblad. Den ena är Evert Taubes Karl Stranne från Smögen, han som blir surrad till rors på briggen Blue Bird of Hull. Den andre är Christian Salgado som kommit hela vägen från Brasilien in i hennes liv. I badkaret tänker hon att själva ålderdomen är en avgrund fylld av minnen. De sträcker sig från barndomens och framåt. Hon lyckas på något förunderligt sätt komma till försoning med sig själv, och trots den olycksbådande situationen kommer ett stort lugn in över henne. Kanske är den väntande döden trots allt bara en djupare och tryggare sömn?


Inga kommentarer: