Skånska Broby, Tjernobylbarnen och de nyanlända flyktingarna från krigets Ukraina

Foto i New York: Astrid Nydahl

Ur ett långt reportage i Svenskan om Tjernobylbarnens sommarvistelse i nordostskånska Broby, bara en kort busstur från vårt hem, läser jag ett reportage som jag blir väldigt gripen av. Lägret Tjernobylbarnen är sedan många år ett begrepp för oss. Putins kriminella förstörelse av Ukraina ger det en helt ny dimension:

"Från mitten av 90-talet har hundratals barn och ledare hämtats med buss till byn Broby i skånska glesbygdskommunen Östra Göinge.

Tjernobylbarnen, blev och är lägrets namn.

– Jag brinner för Ukraina.

*

Det finns ingen stad i Östra Göinge, bara byar. Broby är med sina cirka 3 000 invånare en av de största. Vid kommunhuset hänger ingen ukrainsk flagga.

– Vi hissar ingen flagga i vår kommun.

Moderaten Patric Åberg har styrt Östra Göinge i över tio år och är populär på ett ganska unikt sätt. Förra valet kammade han hem över 42 procent av rösterna i kommunvalet och fick även med sig folk som röstade rött i riksdagsvalet.

Vad ”han... idioten, Putin” gör i Ukraina är helt obegripligt.

– Jag kan inte längre titta på nyheterna för jag tycker att det är så jäkla jobbigt. Det är så hemskt, säger Patric Åberg."

*

Tjernobylbarnen har stort kontaktnät i Ukraina och driver två second hand-butiker i Broby. Pengarna går till det humanitära arbetet och en av butikerna har funnits i nästan 20 år.

I butiken är det hela tiden någon som drar i Rolf. Dagen efter Rysslands anfall hade han 70 missade samtal.

– Det fanns de som sa att de hade lediga rum, de som ville skänka kläder och de som ville ha vårt bankgiro för att skänka pengar.

Många familjer i Östra Göinge är faddrar till barn och uppvuxna barn i Ukraina. Bosse Cogne från Knislinge har på morgonen pratat med sitt mammalediga fadderbarn i hårt ansatta Mariupol.

Han har under åren varit i Ukraina många gånger, hämtat barn till Broby och engagerat sig under många sommarläger.

– Jag körde hoj med dem. Det första många av barnen frågade när de kom var ”när kommer motorcyklarna?”.

Barnen från Ukraina har fått ekonomisk hjälp från organisationen och de svenska faddrarna. Många har utbildat sig, bor i hus och bara enstaka har ”fallit mellan maskorna”, berättar Rolf.

– Alltså jag kan bli vansinnig på Putin!

Senast i september besökte han landet.

– Jag sa ”tänk vad de har lyckats bra här i Ukraina”. Snygga hus, nya vägar, gatubelysning, skolor, allt var så fräscht. Och så lägger man allt detta i grus, säger Rolf.

 

 

ULLMAR QVICK: POESIN SOM KRIGETS ANTITES

Starka intressen har alltid präglat Ullmar Qvick, som bland annat är något av en expert på Albanien. Foto: Christer Andersson, Norrköpings Tidningar.

Redan som ung märkte jag vilken betydelse poesin har i krig. Och nu är dikten som protest mot kriget åter aktuell.

Jag skrev ett par egna dikter om kriget i Ukraina. En blev översatt till ukrainska och publicerades i en e- bok med poesi där. En kommer att läsas upp på en manifestation för Ukraina idag här i Norrköping. Ytterligare en kommer i ett svenskt radioprogram på onsdag.

En ukrainsk dikt som jag tolkade via engelskan har också blivit uppmärksammad. Jag fick nyss följande mail:

Kerstin Avemo

"Hej igen,

Imorgon läser jag dikten i din översättning vid denna konsert på Göteborgsoperan. Vi medverkande sångerskor av avtalat att bära blågult och dikten kommer att läsas före det avslutande numret. Tack så mycket återigen för att jag får använda den.

”Den genljuder. Det upphör inte.”

Detta är länken till konserten. https://www.opera.se/forestallningar/sasong-2021-2022/grandi-voci/

Med vänlig hälsning, Kerstin Avemo"

Kerstin Avemo f.1973 är en av Europas främsta operasångerskor. Hon har bl a tilldelats utmärkelsen Litteris et artibus ur kungens hand.

 

Än är Polen ej förlorat. Ännu lever Ukraina

Foto: Astrid Nydahl

 

I skyddsrummen sjunger ukrainarna Ännu lever Ukraina:

 

”Ännu lever Ukraina, ej dess ära fläckas.
Och för våra unga bröder frihets hopp ej gäckas.
Liksom dagg för solens strålar, fienderna smälta.
Vi på egen jord från skuldran träldomsoket välta.”

 

Vid de polska gränserna tas de emot, kvinnor och barn, medan männen mobiliseras till försvar av sitt land. I sina hjärtan sjunger polackerna, som så många gånger i historien Än är Polen ej förlorat.

 

”Än är Polen ej förlorat,
än dess söner finnas!
Det, som våldet från oss rövat,
än kan återvinnas.”

 

Deras nationalsånger är så lika varandra, därför att deras historiska öden är så lika. Polackerna har många gånger förlorat sitt land, sett det delas och suddas ut. I Ukrainas våldtagna marker känner de igen sig själva. I dag har runt 300.000 av dem nått Polen. Trötta, frusna, ledsna och vilsna. Bussar och privatbilar för dem till hem de aldrig sett. De hjälps av människor de aldrig träffat.

 

Än är Polen ej förlorat. Ännu lever Ukraina.

 

 

 

Putins våta dröm

Skärmdump

 

På det av fanatism präglade massmötet i Moskva i dag säger Putin att han drömmer om "en värld utan nazism". Var god börja hemma, vill man skrika! Börja hemma och sluta mörda Ukrainas folk!!!

Putin ska ha sagt till Scholz att ”Kiev kommer med orealistiska förslag”

Från telegramskörden:

Putin ska ha sagt till Scholz att ”Kiev kommer med orealistiska förslag”.

Vågar jag gissa att Kiev föreslagit:

 

1/ Omedelbart stopp på bombningarna.

2/ Tillbakadragande av stridande förband.

3/ Upphör med kränkningarna av ukrainskt territorium.

 

Vad tror ni? Ironikern i mig förstår ju genast att dessa är helt orealistiska! De skulle ju göra slut på förstörelsen och dödandet.

Vad Putin finner vara realistiska förslag vågar jag inte ens gissa. Men jag har mina aningar.

Förmiddagens nyheter från den ryska våldtäkten på Ukraina

Skärmdump SvD

Explosioner rapporteras från Lviv

Flera explosioner har under fredagsmorgonen rapporterats från staden Lviv i västra Ukraina, det rapporterar Sky news.

Enligt BBC som har reportrar på plats i staden syns kraftig rökutveckling i utkanten av de centrala delarna. De första uppgifterna gjorde gällande att attacken riktats mot Lvivs flygplats.

Enligt ett uttalande från stadens borgmästare Andrij Sadovji har granaterna slagit ner i ett område nära flygplatsen. Den ska inte ha träffats i attacken, uppger Sky News.

Ukrainas militär uppger att det rör sig om sex stycken kryssningsrobotar som skjutits från Svarta havet. Fyra av dem ska ha skjutits ner av ukrainska luftvärnet, det rapporterar TT.

Lviv som ligger bara ett par mil från den polska gränsen har fungerat som en viktig knutpunkt för de civila som flytt från striderna, sedan Ryssland inledde invasionen 24 februari.

Under morgonen har även flyglarm ljudit i Rivne,Volyn Ternopil och Ivano-Fransk regionerna i Västra Ukraina.

•  

   

  Evakuering av civila fortsätter i Ukraina

  Nio humanitära korridorer kommer att hållas öppna under fredagen för att evakuera civila från krigsdrabbade områden i Ukraina. Det uppger ukrainska myndigheter, rapporterar CNN.

  För andra dagen i rad ingår den 220 kilometer långa korridoren mellan belägrade Mariupol och staden Zaporizjzja i överenskommelsen.

  Enligt Ukrainas vice premiärminister Iryna Vereshchuk lyckades över 2 000 människor ta sig ut ur Mariupol under torsdagen, uppger CNN.

• 
  

  
  
  Två miljoner ukrainare har flytt till Polen

  Sedan kriget bröt ut har över två miljoner ukrainare flytt till Polen, rapporterar BBC och hänvisar till den polska gränsbevakningen. De allra flesta är barn och kvinnor. Mer än en halv miljon av dem har redan lämnat Polen och tagit sig vidare till andra europeiska länder, enligt Maciej Duszczyk, professor i migration vid universitetet i Warszawa.

  De som stannat i Polen har tagit sig till större städer så som Warszawa och Krakow. Matthew Saltmarsh, talesman vid FN:s flyktingkommissariat UNHCR, säger att morgonens attack mot staden Lviv i västra Ukraina kan orsaka en ytterligare tillströmning av flyktingar på väg till Polen. Lviv ligger inte långt ifrån den polska gränsen och många ukrainare har flytt inom landet för att söka skydd i staden.

• 
  
  Amelia, 7, sjöng i skyddsrummet – nu trygg i Polen

  Klippet på sjuåriga Amelia som sjunger i ett skyddsrum i Ukraina blev viralt på sociala medier för en dryg vecka sedan. Inför ett tjugotal personer som tagit skydd för de ryska bomberna sjöng hon låten "Slå dig fri" från Disneyfilmen "Frost".

  Nu rapporterar BBC att flickan är trygg hos sin mormor i Polen. I ett nytt videoklipp sjunger hon en ukrainsk folksång och berättar om sitt intresse för att sjunga.

  – Jag vill säga tack för att ni tyckte om min sång, säger hon.

  Amelias föräldrar är kvar i Kiev och hon säger att hennes stora dröm är att få återförenas med dem.

  Den amerikanska skådespelaren Idina Mentzel som gjorde rösten till snödrottningen Elsa i Disneyfilmen var en av dem som delade det ursprungliga videoklippet från skyddsrummet.
• 
  

  
  
  USA: Ökad risk för ryskt kärnvapenhot

  Det är troligt att Rysslands president Vladimir Putin kommer att hota Väst med kärnvapen om Ukrainas motstånd fortsätter att åsamka stora förluster av ryska styrkor och material, det skriver USA:s militära underrättelstjänst, DIA, i en rapport till det amerikanska försvarsdepartementet, rapporterar Bloomberg.

  Enligt rapporten kommer en utdragen rysk ockupation, leda till att Rysslands moderna vapensystem och styrkor reduceras. Samtidigt slår de sanktioner som införts mot landet hårt mot möjligheten att fylla på med ny utrustning.

  "När kriget fortsätter kommer dess konsekvenser sakta försvaga Rysslands konventionella styrka, vilket innebär att de förmodligen allt mer förlitar sig på hotet om kärnvapen", säger generallöjtnant Scott Barrier, enligt Bloomberg.

• 
  

  
  
  En död och flera skadade efter attack i Kiev

  I en granatattack mot de norra delarna av Ukrainas huvudstad Kiev på fredagsmorgonen har en person dödats och fyra skadats, det rapporterar The Guardian med hänvisning till uppgifter från den lokala räddningstjänsten.

  I attacken ska ett fem våningar högt flerfamiljshus träffats. Enligt uppgifterna har ett hundratal människor evakuerats från platsen.

• 
  

  
  
  Ryssland inrättar flygförbudszon över utbrytarområden

  Ryssland har inrättat en flygförbudszon över utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk. Det rapporterar den ryska nyhetsbyrån Interfax med hänvisning till uppgifter från separatister från de självutropade områdena.

  Uppgifterna har ännu inte bekräftats från annan källa.

  Kort innan Ryssland inledde invasionen av Ukraina utropade Rysslands president Vladimir Putin regionerna, som kontrolleras av rysstödda separatister som självständiga.

Ett barn är fött på Sevedsplan

Mamma Ylva, mormor Sabina och jag utanför lägenheten på Rasmusgatan, Sevedsplan i Malmö 1952.

 

Ur min bok Ett barn är fött på Sevedsplan:

 

I samband med att tanken på en återträff med grundskolans klasskamrater, vårvintern 2010 presenterades, fick jag också ett klassfoto från 1967. Plötsligt gick det upp för mig att jag inte ens kommer ihåg namnen på alla. Desto starkare minnen framkallas däremot av de människor som stod mig nära i barndomen. Det är som om ingen tid förflutit när jag ser dem i ögonen.

 

Men hur minns jag mina föräldrar? Är minnet helt präglat av de sena decenniernas problematik, från det att mamma blev sjuk, dog och utplånades ur våra liv, och de år pappa blev ensam och mina konflikter med honom återkom? Dessvärre är det nog så. Ändå vill jag gräva fram allt det som var glädje och gemenskap, det som finns där, längre tillbaka, i ett tidigare minnesskikt.

 

För att alls kunna göra det måste alla distraktioner bort. Datorn måste reduceras till att vara en skrivmaskin. Inga nätuppkopplingar får komma ifråga. Jag måste dra mig tillbaka till ett rum där jag är ensam med texten. Det är jag nu.

 

Jag är omgiven av det som tydligast påminner mig om vad texter är: mitt bibliotek. Böckerna är tysta tills jag tar fram och öppnar dem. De stör mig inte, så som musik eller nätets information. Det enda jag hör i detta rum är väggklockans tickande.

 

Datorn surrar mycket tyst.

 

Det första jag får syn på är pappa framför tv-apparaten. Han håller en kaffekopp i handen, ska just föra den till munnen när han ropar ut i köket: ”Ylva, vill du ta in en macka till?”. När nyheterna sänds kan inget få honom att resa sig. Mamma kommer in i vardagsrummet med några nybredda smörgåsar på ett fat till honom. Jag sitter tyst snett bakom honom i soffan. Jag ser tv-bilderna framför mig, också nyhetsuppläsarens ansikte i den svart-vita bilden, trots att jag inte kan minnas hans namn (var det möjligen Olle Björklund?). Bakom tv-apparaten, en hel hörna av rummet som tapetserats med en ljusbrun basttapet, täcks väggarna av afrikanska souvenirer; spjut, träskulpturer, trummor. Mina föräldrar har aldrig varit i Afrika, men mitt minne säger mig att alla dessa föremål kommit till vårt hem med mormor Sabinas hjälp. Hon var mer aktiv i Missionsförbundet än mamma och föremålen hade hämtats till Norden av missionärer. Ett av dessa har jag i mitt eget hem, ett lejonhuvud i vackert snidat, mörkt trä. Det hänger på en vägg som en av få förbindelser bakåt i mitt liv. På fotografier från barndomen står jag tillsammans med pappa framför denna hörna som med all säkerhet var något som han och mamma visade med stolthet. Resten av rummet är täckt av målningar och en större bokhylla, som förutom böcker också hyser ett stort antal föremål från Balkan. Från tidigt 1960-tal och trettio år framåt vistades pappa i det land som då hette Jugoslavien, mest i Dubrovnik men också i Belgrad och på olika platser i Bosnien och Slovenien. Hans sista och desillusionerande resa gjordes mitt under brinnande krig, till den kroatiska kust han älskade högt. För hans inre fastfrusen resten av livet präglades bilden av det sönderskjutna och plundrade barnhemmet i Korčula dit han i många år reste för att undervisa barnen i olika konstnärliga tekniker.

 

 

Det ryska angreppskriget i Ukraina. Ur telegramskörden

Frankrike: Ryssland låtsas förhandla 

 

Rysslands förhandlingar med Ukraina är ett spel för gallerierna anser den franske utrikesministern Jean-Yves Le Drian med hänvisning till att den brutala ryska krigföringen fortgår parallellt med samtalen.

– Tyvärr har vi fortfarande att göra med samma ryska logik – maximala krav, en vilja att Ukraina ska ge upp och ett intensifierat belägringskrig, säger Le Drian till Le Parisien och fortsätter:

– Precis som i Groznyj (i Tjetjenien) och Aleppo (i Syrien) finns det tre typiska element – urskillningslös bombning, så kallade humanitära ”korridorer”, som mejslats fram för att man ska kunna anklaga den andra sidan för att inte respektera dem, och diskussioner utan annat syfte än att låtsas som om man förhandlar. (TT)

 

*

 

Zelenskyj talade i tyska Bundestag: "Riv muren"

 

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj fortsätter att tala till världens ledande politiker. Alldeles nyss höll han ett videotal till Bundestag i Tyskland. Enligt tyska medier gav han även Tyskland hård kritik för att inte ge mer militär hjälp till Ukraina.

”Varje år upprepar politikerna 'Aldrig mer' när det gäller Förintelsen. Nu ser vi att de orden inte betyder någonting. Ett folk förstörs i Europa just nu”, sa han bland annat.

I går nämnde Zelenskyj Pearl Harbor och 11 september när han talade till amerikanska kongressen. Nu använde han tyska referenser. "En president i USA, Ronald Reagan, sa en gång: 'Mr Gorbatjov, riv den här muren'. Jag vänder mig till dig, käre kansler Scholz – förstör den här muren. Det är en mur i Europa mellan frihet och fångenskap. Ge Tyskland det ledarskap som landet förtjänar. Stoppa det här kriget."

 

*

 

Över en natt blev hon en hjälte med sin tv-protest, Marina Ovsiannikova. Men innan dess ”zombiefierade” hon det ryska folket. Lotta Lundberg, som en gång själv erbjöds jobb på ryska RT, ser en modern Faust-historia utspela sig inför sina ögon.

Ett misstag att kräva en ren hjältinna

 

Marina Ovsiannikova dömdes i onsdags till 30 000 rubel i böter för sin protest i tv-rutan. Här lämnar hon domstolsbyggnaden.

Plötsligt står reportern där i direktsändning, Marina Ovsiannikova i ryska Kanal 1 med en stor skylt. Där står: ”Avsluta kriget. Tro ej på propagandan. Här ljuger man för er. Ryssar mot kriget.”

Hon är i rutan i max fem sekunder. Sedan försvinner hon.

Det hon gör är fruktansvärt viktigt, det skär i hjärtat, framför allt den videoinspelade förklaring hon lämnar innan hon grips. Där hon skäms som en hund över hur hon sålt sin själ till Putins propagandamedier, hela dagarna arbetat med att ljuga för det ryska folket, förvanska sanningen och föra människor bakom ljuset. Zombifiera dem, säger hon.

En modern Faust-historia. Så förfärligt tragiskt.

Klippet blir viralt, men det är inte alla som delar den förklarande videon. Kanske blir det för komplicerat att ta in hennes medverkan i Putins propagandamaskineri innan hon kom till sans? Vad hennes lögner har kostat. Hennes personliga ansvar.

Med den halvsanningen gör man inte bara henne utan även sig själv en björntjänst. Man vill hellre ha en ren hjältinna. Obefläckad.

Det är rörande att den föreställningen fortfarande lever. Att man kan tro att det går att delta i ett krig utan att få blod på sina händer.

Marina Ovsiannikova är inte bara modig. Hon är mogen. Hon gör ingen pudel, hon skyller inte ifrån sig, hon tar till slut ansvar och ser sig själv som en del av något större. Ett krig.

 

Sovjet ut ur Tjeckoslovakien. Ryssland ut ur Ukraina

 

Jag talar vid en demonstration i Malmö på 1980-talet. Ärendet framgår tydligt. Platsen var Stortorget i Malmö. 

Nu är det dags för liknande manifestationer mot Rysslands barbariska överfall på Ukraina. 

Vem organiserar? Vem genomför?

Olga Smirnova lämnar Bolsjojteatern i protest mot överfallet på Ukraina

Skärmdump

 

I kriget alstras det mest död och lidande. Men det finns hela tiden en skapande kultur som man vill förhindra, tysta, förinta.

De ryska konstnärer inom olika discipliner, som nu lämnar sitt land, är viktiga röster mot Putins krigsmaskin.

Idag meddelas följande:

Balettstjärnan Olga Smirnova lämnar Rysslands prestigefyllda nationalscen Bolsjojteatern i protest mot invasionen av Ukraina.

”Det smärtar mig att folk dör, att folk förlorar tak över huvudet eller tvingas att överge sina hem. Vi kanske inte är i den militära konfliktens epicentrum, men vi kan inte förbli likgiltiga inför den här globala katastrofen”, skriver hon.

Olga Smirnova har varit vid Bolsjojbaletten sedan 2011 och har haft huvudroller i bland annat ”Svansjön” och ”Giselle. Nu ska hon i stället dansa för den holländska Nationalbaletten i Amsterdam.

Avhoppet kommer efter att den brasilianske solisten David Motta Soares och den italienske dansaren Jacopo Tissi också avbrutit sina karriärer i Moskva till följd av kriget.

För ett par veckor sedan lämnade även Bolsjojteaterns musikaliska ledare Tugan Sochiev sitt jobb efter att ha ”blivit pressad att ta ställning om kriget”.

 

Massornas uppror - alltjämt aktuell

 

Kan man diskutera förändringar i människans beteende utifrån studier som är kortsiktiga? Frågan slog mig när jag läste José Ortega y Gassets bok Massornas uppror (Natur och Kultur 1934, översättning och introduktion av Alf Ahlberg). Den publicerades 1930 och byggde på två tidigare studier av honom, dels boken Espana Invertebrada som kom 1922, dels en artikel i El Sol med titeln Masas, 1926, samt i två föredrag hållna i Buenos Aires 1928. När man läser en så pass gammal bok är man övertygad om att analyserna kan komma att halta, och att de exempel som leder fram till resonemangen kan te sig minst sagt föråldrade. 

 

Men det märkvärdiga med Massornas uppror är att den ter sig så aktuell, så starkt applicerbar på just 2000-talets Europa och de massor som befolkar kontinenten.  Vi får här bekanta oss med begreppen elit och massa på ett sätt som kanske inte är vanligt idag. Att bara använda ett begrepp som elit betraktas som suspekt. Författaren menar att massans makt är intimt förknippad med elitens abdikering. De idel och den kultur som eliten är satt att förvalta och vårda har plötsligt upphört att vara giltig. Vem är eliten i hans föreställningsvärld? Han darrar inte på rösten när han svarar: medelklassen. 

 

Det är medelklassen, redan på 1930-talet, som betraktas som en kulturell och moralisk elit. När den upphör att styra och massan samtidigt blir norm för våra liv upphör också vår dittillsvarande kultur att existera. Normen blir medelmåttan. Medelklassen låter medelmåttans kultur etablera sig. Dess hegemoni omfattar det bottenslagg som finns i alla kulturer: den mediokra populärmusiken, ryggmärgsreaktionerna istället för analys och kunskap, hötorgskonsten, kiosklitteraturen (och det är inte utan att man känner igen sig om man lever i en epok av schlagerdyrkan, shoppingrundor, vrålande "opinioner" och en deckarlitteratur som totalt dominerar offentligheten).

 

Volodymyr Zelenskyj talade till amerikanska kongressen

Skärmdump

 

Svenska Dagbladets referat:

Volodymyr Zelenskyj säger inledningsvis i talet till amerikanska kongressen att han är stolt över att kunna tala från Ukrainas huvudstad Kiev.

– Vårt lands framtid avgörs just nu, vårt folks öde avgörs nu, om ukrainare kommer fortsätta vara fria och kunna bevara vår demokrati. Ryssland har inte bara attackerat vårt folk och våra städer utan också gått till en brutal offensiv mot våra grundläggande rättigheter, säger Zelenskyj.

– Ryssland har vänt den ukrainska himlen till en källa till död, fortsätter Zelenskyj efter att ha mötts av stående ovationer i kongressen. Han påminner även USA om terrorattentatet den 11 september 2001, och menar att Ukraina upplever samma sak varje dygn.

Zelenskyj hänvisar också till Marin Luther Kings klassiska tal.

– Ni känner till Martin Luther Kings ”I have a dream”. Vi har nu ett behov. Ukraina är tacksamt för USA:s stöd, för allt som er regering och folk har gjort för oss, säger han.

Han vädjar om ytterligare sanktioner mot Ryssland.

– I vårt lands mörkaste stund, i Europas mörkaste stund, vädjar jag till er att göra mer.

– Fred är viktigare än inkomster. Vi måste försvara den principen i hela världen, säger Zelenskyj.

Volodymyr Zelenskyj säger att nya verktyg behövs för att stoppa den ryska invasionen.

– Vi behöver nya institutioner, nya allianser. Vi föreslår ett samarbete, ett samarbete för fred, säger han.

Zelenskyj visar sedan en video som inledds med vardagsbilder från Kiev för att sedan skifta till bilder på krigets offer. Brinnande byggnader, bomber som faller, soldater som strider, barn som gråter och folk som flyr. Videon avslutas med en uppmaning: Inför en no-fly zone över Ukraina.

Enligt Zelenskyj stider det ukrainska folket för hela världen.

– Vi hjälper inte bara USA och Europa utan hela världen med att bevara rättvisan i världen, säger han.

Zelenskyj vänder sig sedan direkt mot den amerikanska presidenten Joe Biden.

– Jag vill att du ska vara världens ledare, det betyder också att vara fredens ledare, säger Zelenskyj och avslutar talet.

 

Ryssarnas begränsade "framgångar"

Skärmdump från Svenska Dagbladet

 

I Ukraina uppges den ryska militären ha betydande svårigheter att ta sig fram. Man använder vägnätet och inte terrängen. 

Ukrainas försvar bygger bland annat på att man spränger broarna. SvD:

"Storbritanniens försvarsdepartement uppger på onsdagen att Ukrainas terräng påverkar den ryska framryckningen i Ukraina. I en uppdaterad underrättelseanalys skriver försvarsdepartementet att den ryska militären verkar kämpa med de utmaningar man mött i landet. 'De ryska styrkorna har till stor del använt Ukrainas vägnät och har visat motvillighet mot att ta sig ut i terrängen'.

Försvarsdepartement skriver vidare att sprängningen av broar som utförts av Ukrainas styrkor är en nyckelfaktor som ytterligare bromsat den ryska framryckningen."

***

Marina Ovsyannikova, som ställde sig i rysk tv-sändning och protesterade, har sagt: 

 

“What is happening in Ukraine is a crime. And Russia is the aggressor here. And responsibility for this aggression rests on the conscience of a single man: Vladimir Putin. My father is Ukrainian. My mother is Russian. And they’ve never been enemies. And this necklace I’m wearing is a symbol of that fact that Russia must immediately end this fratricidal war. And our fraternal peoples will still be able to make peace. 

Unfortunately, I’ve spent many of the last few years working for Channel One, doing Kremlin propaganda, and I’m deeply ashamed of this. Ashamed that I allowed lies to come from the TV screen. Ashamed that I allowed the zombification of Russian people. We were silent in 2014 when all this had just started. 

We didn’t protest when the Kremlin poisoned Navalny. We just silently watched this anti-human regime at work. And now the whole world has turned its back on us. And the next 10 generations won’t wash away the stain of this fratricidal war. We Russians are thinking and intelligent people. It’s in our power alone to stop all this madness. Go protest. Don’t be afraid of anything. They can’t lock us all away.”

 

Vanmakten inför de lydiga i uniform

 

"Detta onda var inte ett verk av en skränande och okontrollerbar folkmassa, utan av lydiga och disciplinerade män i uniform..."

 

Den uniformerade ondskan fortsätter utföra det den är satt att göra, dag efter dag, vecka efter vecka.

 

Lydigheten i Ukraina mal sönder en hel nation, ett helt folk. Under tiden skriver vi och samtalar. Inget av det vi gör har den minsta inverkan på de lydiga i uniform, absolut inget.