lördag 5 december 2015

Sveriges panikläge: det kommer förstås att bli mycket värre

Foto: Astrid Nydahl





Vice statsminister Åsa Romson: ”Vi tvingas tillfälligt anpassa oss efter verkligheten.”

Johan Westerholm skriver på Ledarsidorna.se om den panik som nu kännetecknar svensk flyktingpolitik:
Regeringen, och kanske framför allt regeringsunderlaget, har nu hamnat i det som professor Paul Collier, verksam vid Oxford University och en av världens ledande experter på migrationspolitik efter en lång karriär på Världsbanken, kallar för ”panikläget”. Detta läge inträffar i regel när insikten om en allt för oreglerad och omedveten generös migrationspolitik skall stramas upp. Panikläget kännetecknas av radikala beslut som inte hänger ihop inbördes och som ofta kan förvärra en situation. Collier beskriver detta i bland annat vetenskapliga artiklar samt hans bok Exodus.
Dalibor Rohac från Cato Institute skriver om Paul Colliers bok Exodus: How Migration is Changing Our World
Instead of looking at immigration globally, it is more pertinent to ask whether accelerated migration is desirable, urges Collier. There, he remains a sceptic – mainly because of the limited ability of Western societies to assimilate immigrants. He does not mean the common fear of immigrants driving down wages: indeed, “the effects of migration on the wages of indigenous workers are trivial relative to the fuss that has been made about them.” Rather, he has in mind the effects that migration has on the social fabric of host countries.
The risks that Collier attributes to immigration are thus driven by domestic policies of host countries – specifically, by their overly generous welfare assistance given to immigrants and a misguided notion of multiculturalism. 
Vad Collier tycks visa är en sak jag funderat mycket på och också skrivit om, nämligen att det inte främst och enbart handlar om ekonomi när vi ska identifiera problematiken kring massinvandringen. Collier talar om att det verkliga problemet är med hans egna ord: "the effects that migration has on the social fabric of host countries". Den aspekten tycks den goda och välmående delen av opinionen i Sverige helt bortse ifrån, och jag tror det i väldigt hög grad handlar om ren okunnighet. Vad vet människor om islam, sharialagar, jihad? Den som säger att det "inte är någon skillnad på en dansk eller en syrisk invandrare" bortser förstås helt från problematiken förknippad med islam och vilken effekt denna religion har på "the social fabric" i våra länder. Jag avrundar med Westerholms ord:

Vi har nu hamnat i panik-läget. Hela EU är i panik. Det läge som expertis varnat för i form av Collier. Frågan är om de som försatt oss i denna situation, som genom år förnekat riskerna, är rätt skara att leda landet igenom det som komma skall. För det kommer bli värre.

5 kommentarer:

Björn Nilsson sa...

Det finns ju omfattande kriminalitet i de kristna klanerna från Levanten också. Verkar handla mindre om religion och mer om att grupper håller ihop och skyddar sina egna brottslingar. Skillnaden mellan kristna och muslimer är väl att de kristna inte väsnas så mycket och är numerärt färre.

Thomas Nydahl sa...

Ja, det har du alldeles rätt i Björn, men jag menar att islam lägger ytterligare en dimension till problematiken eftersom den kräver respekt för en annan civilisatorisk kultur, med allt vad det innebär. Och om vi andra saknar denna respekt så vet vi vad som gäller.

Exoterisk sa...

Problemet är mer omfattande än så. Samtiden är för långt gången i moralfilosofisk förvirring. Ohederlighet i ett avseende - t ex synen på aborter - har en prejudicerande verkan. En ohederlighet leder till nästa. Eller ta den oskrivna lagens inverkan på den skrivna: olikheten inför lagen mellan män och kvinnor - i många västländer till mäns nackdel.

Eller när respekten för judisk och muslimsk sed går före hänsyn till barn, i fråga om omskärelse, eller djur, i fråga om religiös slakt. Eller inskränkningen av
yttrandefriheten i form av "hets mot folkgrupp" eller "förintelseförnekelse". En demokrati förutsätter betydligt fler politiskt och moralfilosofiskt engagerade än vad vi har. De flesta vuxna vill hellre passa in än att tänka igenom varje politisk fråga ordentligt. Således väljer man politiker som antingen är moralfilosofiskt grunda eller
ohederliga. Problemet är den så kallade allmänna rösträtten. Bara skattebetalare borde ha rösträtt. Helst skulle man även ha en grundlag som förbjöd budgetunderskott och stipulerade en guldmyntfot. Och naturligtvis skulle dubbelt medborgarskap förbjudas.
Vilken moralisk röta på samhällskroppen utgör inte det senare!

Allt detta ryms inom ramen för en liberal västerländsk demokrati av det slag som funnits under 1900-talet, även om många skulle uppfatta punkterna ovan som oförenliga med densamma.

Vi måste resonera om individens grad av frihet gentemot staten. Ifrågasätta skolplikt, vapen- och narkotikalagar. Sluta reagera känslomässigt utan se frågor logiskt, väga för och emot - ja, det var väl allt för nu.

Anonym sa...

Ni skriver klokt alla tre ovan!
På mikronivå kan man få för sig att agera efter Patos, lägga pengar i tiggarmuggen och vara lite nöjd med sig själv. Men.
På makronivå kommer då antalet tiggare att växa tills givaren, möjligen lite skamfull, gör moralisk reträtt och slutar skänka.
Slutsatsen blir att var och en av oss måste göra en enkel konsekvensanalys och vackert blanda patos och logos i en förnuftig dos, d.v.s. välja rätt mottagare för eventuella allmosor.
På statlig nivå får aldrig Patos verka - som det gör i Sverige - utan på makronivån krävs Logos, varje dag, varje vecka, varje år, tills korna går hem.
Lars-Erik Eriksson

Anonym sa...

#Exoterisk 6december 2015 02:04
Mycket intressanta synpunkter! Emellertid, när du pratar om moralfilosofiskt grunda eller ohederliga politiker, så glömde du möjligheterna bristande begåvning och obildning. Skulle gärna se att Nydahl grundligt dissekerade dina frågeställningar.