|
Foto: A. Nydahl. Tiden före de svarta inre hålen |
Jag såg ett vetenskapsprogram i helgen där man bland annat diskuterade tidsbegreppet. Där hävdades det att själva begreppet tid en gång i en avlägsen framtid kommer att bli meningslöst eftersom det förflutna, nuet och det kommande utspelar sig samtidigt. Vid denna tidpunkt syns inte heller längre några stjärnor på himlen. Den är helt svart och består till stor del av svarta hål. Det som nu lyser på vår himmel kommer då att befinna sig "utanför det jordiska synfältet". Sådana program är för en amatör fyllda med abstraktioner och obegripligheter. Jag ser dem med stor behållning, inte minst för att få perspektiv på den egna bristen på kunskap. Och på det faktum att varken den ena eller andra politiska ideologin kan påverka den sortens förändring av det rent jordiska.
Under helgen och veckans inledning har jag känt hur min inre horisont blivit allt mörkare. Det är som om den befann sig bortom det mänskligt perspektivrika och uppfylldes av svarta hål. Med en sådan inre känsla sugs allt ner i de svarta hålen. Det är som om glädjen inte längre var en faktor att räkna med. Sådana dagar är tunga och meningslösa.
Jag bestämde mig för att göra julhelgen meningsfull i två handgripliga avseenden. Laddar upp med bra film och tar fram de viktigaste litterära verken jag ännu inte läst. Så får julfriden fyllas av andra människors erfarenheter och gestaltningar av livet - fyllt av mening eller meningslöshet - och mina egna svarta hål glöms bort, i alla fall under de stunderna.
Följer man Marshall McLuhans resonemang så bör det elektroniska samhället innebära att vi redan lever i ett evigt "nu". Livet blir en berättelse där vi kan kliva in varsomhelst, som inte har början eller slut. Allt är sammankopplat, händer samtidigt i ett globalt elektroniskt nervsystem dit vi är uppkopplade. Och därmed har vi uppnått en sorts tidlöshet. - Kan det vara orsaken till att så många av dagens vuxna verkar avstå från att bli vuxna och i stället stannar kvar i en evig barnslighet?
SvaraRaderaI vår vintergatsgalax tar det hundratusen år för en ljusstråle att färdas från den ena kanten till den andra.
SvaraRaderaTiden blir en slags sirap som galaxen är utrörd i.
Rune
God Jul Thomas.
SvaraRaderaLäste om en ny teori där fysiker tror att i svarta håls närhet informationsfält vilar där koordinater kodar om det två-dimensionella till vår upplevelse av 3 dimensioner.
Jaja, då återstår väl egentligen bara att dunka in en film i blue-rayen eller greppa Stagnelius, Tolstoj eller Dumas.
Rekommenderar en vacker film av Wong Kar-Wai som heter: "In the mood for love".
HUBERT
Björn, Rune och Hubert, tack för era kommentarer. In the Mood for Love finns här hemma, det är, som flera av hans andra filmer, något fantastiskt fint.
SvaraRaderaTack också för era funderingar om tiden, galaxerna och den eviga ungdomen.
God jul til deg og din familie. Laddar upp med bra film, litt sent men Imre Kertész "Sorstalanság" ligger ute på you tube i vakker HD.http://youtu.be/ILtOQONWXSA
SvaraRaderahilsen Erling
Thomas,
SvaraRaderanär man är lite nere gäller det att glömma sig själv och cellens predikament.
De stora tankarna kan om än kyliga i sin opersonlighet lyfta ut det där ettriga självsvärmiska och ta ned febern till rimliga nivåer.
Tänk om di har rätt di där fysikerna?
Skivan jag stoppar in i boxen är platt, tv-skärmen är platt och boksidan skall vi inte tala om.
Det är kusligt, jag menar att det finns så många bevis, så nära för en så knasig teori.
HUBERT