Ja, så kom då äntligen nyheten. Kaddafi greps skadad men avled. Vem sörjer honom?Får jag påminna om mina Libyentexter? De som finns här i bloggen hittar du på följande platser: här, här, här, här, här här och här.
Och här finns DN:s rapportering. Och Svenskans.
Jag tror vi kan räkna med jubelscener i varje nyhetsprogram de närmaste dagarna. Men analys? Mer tveksamt, om vi ska döma efter den arabiska våren så här långt. Det som sker i Libyen har föga med frihet att göra. Det har mer att göra med frihet från Kaddafi och hans klan som i mer än fyrtio år förslavat libyerna.
Men det som började i Benghazi för åtta månader sedan och fick sin final i Sirte idag är i högre grad ett islamistiskt uppror mot en regim som försökte överleva utan islam. Kaddafi var denna regims "rorsman" precis som Mao var den kinesiska kulturrevolutionens (och Kaddafis Gröna boken är inte av en tillfällighet så lik Maos lilla röda). Hans "visdom" och envälde räckte inte mot den växande väckelsen som också nått Libyen. Koranen och Sharia-romantiken segrade idag. Och om jubelscenerna nu är omfattande så tror jag att vi rätt så snart också kan få se nya exempel på hur en sharia-styrd stat fungerar (när vi tröttnat på att se exempel från saudiernas regim).
En helt ekonomisk/praktisk sak har med dagens händelser fått ny aktualitet: vem ska avgöra ägarfrågan för stora moskén i Malmö, den som faktiskt är en del av Kaddafis världsorganisation World Islamic Call Society?
*
Bilden på Kaddafi och några personer ur livvakten tog jag i Benghazi i april 1983, då han stod på toppen av sin makt.
Jag skulle vilja fråga dig som har träffat Kaddafi, var han muslim?
SvaraRaderaOm svaret är ja, så var det nog redan där en dålig idé att skicka flygplanen på honom, eftersom icke-muslimer inte får döda muslimer.
Om svaret är nej, så var det nog inte heller någon genomtänkt plan. Han höll ju precis som Saddam och Mubarak muslimerna lugna.