Assad eller islamismen?

Tosteberga hamn söndag 8 december. Foto: Astrid Nydahl

 

Assads terrorregim är störtad! Frihet i Syrien nu alltså.

 

Nå, ta ett djupt andetag och lär er namnet på den islamistiska terrorstämplade gruppen Hayat Tahrir al-Sham, HTS. De tar över.

 

Islamismen kan notera ännu en seger. Måste man älta islamismens betydelse? Jag vägrar, jag har skrivit om denna ideologi, dess historia och dess praktik, så många gånger att krampen i fingrarna tilltagit.

 

Väntar man sig frihet i Syrien får man vänta länge. Hur tror ni till exempel alla de minoriteter som åtnjöt skydd av Assad har det nu? De fruktar, med all rätt, för sina liv.

 

Jag skulle egentligen ha recenserat en ny bok, jag köpte den i fredags, har läst ut den och tänker att den i många avseenden är ytterst samtida eftersom det är en thriller som utspelar sig i Småland och på Öland. Men jag avstår. Trots de tilltagande problemen med min sjukdom väljer jag istället att hålla ögonen och uppmärksamheten på Syrien. Jag läser framför allt engelskspråkiga tidningar i ämnet. De franska hade varit bättre, men jag behärskar inte språket.

Ur ny artikel i The Guardian denna eftermiddag (lägg särskilt märke till budskapet allra sist):

“Today and tonight we celebrate, but tomorrow we roll up our sleeves and start to form our new inclusive Syria because we have so much work to do,” Hind Kabawat, the president of the women led Syrian civil society and former member of the Syrian Negotiation Council, vowed. “Tomorrow is the first day of our lives living in freedom but it is so important we keep the civic space in the weeks ahead”.

Speaking to the Guardian after a night anxiously awaiting events in Damascus, she said: “Syrian civil society on the ground was in a completely different place from 20 years ago – much stronger, vibrant and creative. At root there are three messages – no punishment, no revenge and no sectarianism”.