Minnas sig själv?

 

Ett Domus-hus revs i Kristianstad för många år sedan. Jag fångade den sista tiden på bild. Nu finns där bara en patetisk galleria och ett storgarage man ogärna kör upp i.

 

På Kliniken idag, två dagar efter sjukhuset, fick jag klara besked om var jag befinner mig. I utförsbacken förstås, men också närmare avgrunden.

 

Hur tar man sig upp igen? Det kan man inte, man ska rivas på samma sätt som Domus revs. Man ska göras till damm och aska och bara vara ett slags minne. För andra. Själv kommer jag inte att minnas ett dugg.