söndag 24 juli 2016

Ja, jag älskar detta land

Landön i juliskrud. Foto: Astrid Nydahl
Kan man älska ett land vars "elit" och politikerklass man föraktar? Ja, inte bara kan, eftersom just dessa föraktliga gör det nödvändigt. Jag har under söndagens timmar ute vid havet mycket starkt känt detta. Vi var kanske sex familjer som trängde ihop oss vid den lilla viken vid Landön. Idel vänliga ord främlingar emellan. Bara pursvenskar. Inte en slöja i sikte. Till synes onödiga leenden främlingar emellan. Jag satt och läste. Astrid simmade i Östersjön. Vi hade börjat dagen med att försöka ta oss till havet vid två platser, först Åhus och sedan Äspet. Det var i praktiken omöjligt. Mellan träden i strandskogen stod bilar parkerade överallt. Vi fick bita i det sura äpplet och vända hemåt för att sedan ta österut till Landön. Där är vi nästan alltid ensamma. Idag var vi många. Men stämningen var sådan att en känsla av kärlek vällde upp i mig och jag sa till Astrid: Jag älskar trots allt detta land. Och jag menade det. Nu tar jag den känslan med mig resten av söndagen. Vårdar den. Vet att den kan vara borta precis när som helst.