"Det som skiljer ombytlighet från frivolitet är endast nyanser. Den frivola människan trivs med omväxling och likt en fjäril fladdrar hon från blomma till blomma." Så skriver Sabine Melchior-Bonnet i sin till svenska nyligen översatta bok Det frivolas historia. Hon hävdar också att "den frivola människan dömer sig utan tvivel till att endast ta fasta på det yttre skenet, men vem, hur lärd hon än må vara, når fram till livsgåtornas innersta?"
Nu ska det i rättvisans namn sägas att dessa resonemang i första hand tycks gälla "umgänget mellan aristokrater" och att denna 1700-talets frivolitet hade lite, om ens något att göra med folket eller ens kunde förbindas med "den borgerliga människans möda". Förvisso har frivoliteten en överensstämmelse med tidens smak, den är "till gagn i sällskapslivet och den utgör inget hot mot samhället."
Kanske måste man gå tillbaka till begreppets betydelser för att rätt förstå det Sabine Melchior-Bonnet hävdar i sin bok. Mycket riktigt inleder hon med en redogörelse för hur ordet som stammar från latinets frivola, vilket betydde "trasiga tallrikar av bränd lera, assietter utan värde". Hon hävdar längre fram att begreppet med kristna författare kom att beteckna "vissa själsliga brister" och att prästerna under frivoliteten tyckte sig urskilja "Satans skugga, förföraren".
Man kan utan tvekan fastna för frivoliteten som ett uttryck för lätthet och att den som författaren säger "sätter lite färg på på vardagen genom att bekämpa både det trista allvar och ledan." Men med sitt omslag och de rika illustrationerna i färg leder den onekligen också tankarna till det avkläddas munterhet och könsumgänge. Det är många nakna rumpor och bröst som ryms i detta verk.
"Eftersom kärleken roar mer än någon annan förlustelse, lämnar den sina pikanta bidrag till den frivola konversationen och till de dagliga bestyren" skriver Sabine Melchior-Bonnet. Det är just det! "Böjelser, övergående nycker, påhitt, knep, det gäller att få med sin partner på en lek utan något annat mål än att förströ sig."
Sabine Melchior-Bonnets Det frivolas historia är ett sällsynt vackert praktverk. Jag bläddrar i det med stigande intresse och kan låta mig ledas in i författarens alla resonemang som på nästan varje sida är kryddat med citat från de olika epokernas stora författare och filosofer, till exempel finns både Montaigne och Voltaire representerade. Helgläsning och glädje rakt igenom.