Jag åker med i bilen, Astrid gör inköpen (i dag bara kaffe och ägg, som vi glömde i går). Klockan var nio. Ovanligt sent kom vi upp i dag och efter frukosten baddade Astrid mig med Kaliumpermanganat som vanligt.
Sedan kör vi till kanten av Östersjön i Åhus. Också där sitter jag i bilen när vi fikar. Men i dag flög fan i mig. Jag öppnade bildörren och tog ett stadigt tag i den i höjd med bilens tak. Hävde mig upp och ställde mig på de betongklotsar av smärta och värk som ska föreställa fötter.
Kände att käppen stödde mig. Tog smörgåsen gjord på danskt, mörkt rågbröd. Tog en tugga och slängde ut resten i sanden. Fåglarna anföll direkt. Jag tog bilden med min telefon. Jag ville gå 100 meter. Jag gick 100 meter. Det tog lång tid och jag gungade betänkligt. Ville inte falla - vilket jag gjort en gång redan - så jag gick tillbaka till bilen.
Vi for hem. Nu ska jag förbereda en god lunch innan jag intar ryggläge för några timmar.
Vinterkylan passar bra en dag som denna. Till helgen ska försommarvärmen vara tillbaka i Skåne.
***
I morgon är det 50 år sedan revolutionen blev ett faktum i Portugal. Vill du markera så visa en nejlika, symbolen framför alla andra i morgon. Eller läs min blogg som med subjektiv rikedom fira årsdagen!
Bra ni tog er ut!
SvaraRaderaSjälva slåss vi bara med den sena finska vintern
Blev att snabbt byta tillbaka till vinterdäck...
I morgon till Sverige att möta - förhoppningsvis - det femte barnbarnet.
Dessutom har byggden här drabbats av coli bakterier i hushållsvattnet.
Lite spänning måste det till i livet!
NEJ, vi klagar ej. Någon måtta får det vara.