Vinande vinden, himmelska havet, saltaste sältan, en månad kvar....

Vid Persviken, ute på Landön. Foto: Astrid Nydahl

 

På dagen exakt en månad återstår det. Det har varit en bitvis hemskt vinter, då vi sett havet högst tre gånger. Vi har varit hänvisade till stadsbussen. Den når inte ens fram till något som kan likna en havsvy.

Å andra sidan har vi kunnat betala el-räkningarna. Ingen bensin, ingen bilförsäkring eller annat med anknytning till vår lilla maskin, har ålagts oss. Men den 28 mars återfår vi den, fulltankad och redo för första havsturen och därefter den första Korsholmen-turen vid Ivösjön i Ivetofta. Där ska vi fira vårens och efter det sommarens ankomst med en god söndags-middag.

Hälsan är en skrutthög, ändå finns det ett litet hopp. Om än kortsiktigt. På måndagen besökte jag en speciallist-läkare på CSK. Efter den besvärliga undersökningen av svalget och matstrupen uppstod två frågor. Den ena var enkel; ny röntgen, förstås. Den andra gällde operation. Jag valde sedering, eftersom jag har svårt föreställa mig en sådan operation i vaket tillstånd.

 

Vid hemkomsten var brevlådan också den här veckans inledning utan "el-stöd". De där pengarna tar sin tid. Minns vad han sa, moderatledaren i valrörelsen, se på valplakatet. Så är det med politikerklassens löften.

***

Putin-fascismen mal på. Dygnet runt. Här några rader om en modig man:

Activist and entrepreneur Dmitry Skurikhin, from the village of Russko-Vysotskoye in the Leningrad region, has been charged with “discrediting” the Russian army for a second time.

According to human rights defense group OVD-Info, the basis of the latest case against the activist was a one-man anti-war picket that he held on February 24, 2023, the one-year anniversary of Russia’s full-scale invasion of Ukraine. At his solo action, he held a sign that read “I’m sorry, Ukraine.”

Bild och text från Meduza