Vid fabrikens maskin, inte ett starkare minne än andra

Nordsjö Färgfabrik 1970-talet

När jag var ung arbetade jag några år på en färgfabrik. Stod vid tappningsstationen och fyllde burkar med olika sorters färg. Det är en säregen erfarenhet som kastat sina skuggor över mig ett helt liv. Att lösningsmedlen var skadliga visste vi, och att de dessutom förstörde hjärnan kunde vi inte ens förstå omfattningen av.

Tids nog blev jag varse innebörden.

Det finns några få bilder från dessa år. Detta är en av dem. Han som arbetar tillsammans med mig vid denna tappningsstation - L. - är död sedan många år. Ett par till på avdelningen är länge sedan döda, de var i samma ålder som jag.

Det var på den fabriken mitt skrivande började. Jag kunde gömma mig när de andra gick till rökrummet. Små, vacklande steg in i språket och en påbörjad kunskap om hur jag skulle använda det.