Det grå tillståndet efter en långhelg

Foto: Astrid Nydahl

"De politiska förhållandena hade vid den här tidpunkten plötsligt förvärrats på ett sätt som bara kan betecknas som förfärligt och dödligt." (Thomas Bernhard, ur Ja, i översättning av Jan Erik Bornlid)

Det grå, tryckande inre tillståndet: som när tranor går in för landning och de fångas i en banal bild. Det inre kan inte göras till bild. Orden räcker inte heller för att beskriva det. 

Vad är det som händer när en människa går från glättigt och pratsjukt sällskapsideal till isolerad och osynlig? Den processen kan jag inte beskriva. Men jag kan beskriva själva resultatet. Det yttrar sig i fördragna gardiner, stängda dörrar och en ovillighet att delta i några som helst diskussioner.

Jag nöjer mig med att registrera. Den nye sultanen i Turkiet härskar snart ensam, med halva folkets stöd och visar oss andra vad "val" och "folkomröstningar" kan användas till. I Nordkorea går diktatorn från ett vansinne till ett nytt, hans folk dirigeras ut som statister i hans undergångsvision. Allt som sker utanför gör också avtryck innanför. Ingen människa kan gå hel genom vår samtids dårskap.

Efter en lång påskhelg - med allt vad det innebär av mat, dryck och sällskap - går jag ner i det grå. Jag går in för landning och i brist på vingar använder jag någon kvarbliven krycka som hjälp. Väl nere på marknivå släpper jag taget och försöker lära mig att andas igen.