Påskafton: texter och symboler

Idag blir ett av mina barnbarn tonåring. Igår gratulerade vi ett annat barnbarn av samma skäl. Två nya tonåringar i familjen.

Påskafton i massmordens tecken. Ett faktum. Och alla de fina seriefigurerna som nu strömmar in från Bryssel. Ingenting av terrorn är över. Den är en pågående angreppsakt som rullar över Europa. Vi må vara historie- och kulturlösa som nationer och folk, och vi har låtit tillväxten av islam och islamism här ske nästan utan minsta motstånd. Vi står alltså inför de faktiska realiteterna; en dödskult som helst vill se oss alla döda.

Påskafton är inte vilken dag som helst. Dagens texter och budskap är en grundsten i kristendomen. Och den innehåller just det element som fick mig att redan i tonåren lämna: budskapet om uppståndelsen. Ingen kunde då, och ingen kan nu, få mig att godta ett budskap som hävdar att en människa av kött och blod kan ha uppstått från de döda. Det är hokuspokus och ingenting annat. 

Ändå kan jag välja att göra som också många kristna människor gör idag, nämligen att läsa det symboliskt. En av dagens texter:

Evangeliet enligt Matteus kapitel 28, vers 1 - 8 

Efter sabbaten, i gryningen den första veckodagen, kom Maria från Magdala och den andra Maria för att se på graven. Då blev det ett kraftigt jordskalv, ty Herrens ängel steg ner från himlen och kom och rullade undan stenen och satte sig på den. Hans utseende var som blixten och hans kläder vita som snö. Vakterna skakade av skräck för honom och blev liggande som döda. Men ängeln sade till kvinnorna: 

”Var inte rädda. Jag vet att ni söker efter Jesus, som blev korsfäst. Han är inte här, han har uppstått, så som han sade. Kom och se var han låg. Skynda er sedan till hans lärjungar och säg till dem: ’Han har uppstått från de döda, och nu går han före er till Galileen. Där skall ni få se honom.’ Nu har jag sagt er detta.” 

De lämnade genast graven, och fyllda av bävan och glädje sprang de för att berätta det för hans lärjungar.