 |
| Foto: Astrid Nydahl |
Det blev söndag igen trots att det verkade osannolikt. Därmed står vi i porten till en mycket svår vecka. Tobbe skulle ha fyllt 29 år. Sedan han lämnade oss den 10 oktober har han funnits i mina tankar varje vaken stund. Ett ekande skri av sorg och tomhet har fyllt mig. Jag har hittills inte accepterat, och kommer säkert aldrig att acceptera, att han är borta för alltid.
Kommer att försöka vistas utomhus så mycket som möjligt. Se ut över hav och sjöar. Veta att det finns platser där vi, våra barn och barnbarn, alla kan minnas och förbanna utan att drivas in i klaustrofobiska inomhusrum. Bara med evigheten över oss och den fria utsikten framför oss kan vi hantera hans årsdag. Hela veckan kommer att upptas av honom. Allt det han var och allt det han inte ville vara.
Thomas, du skriver så fint om den svåra veckan som väntar. Om Tobbe.Det är mycket en människa har att uthärda. Hur stå ut?
SvaraRaderaLennart Hellsing (han har skrivit några vuxenböcker också) skrev "Så hugg mig i sten tills det hela är ändat och över"
Kram/ Madeleine
Tack kära Madeleine, för dina egna goda ord och Hellsings!
SvaraRadera