Ryskt, ukrainskt och politiskt

Foto: Astrid Nydahl

Idag har jag av M. fått en rejält givande inblick i ryska omständigheter och det som med all säkerhet leder till en omfattande katastrof. Ukraina lämnar mig ingen ro. Jag vet med mitt förstånd vad som pågår och kan inte stå i snålblåsten från Putins apologeter till vänster och höger. Vad är det de försvarar? Varför gör de det? Lite bättre förstår jag bevekelsegrunderna nu. Men jag kommer förstås att fortsätta läsa mig till mer kunskap, utöver att lyssna till människor som står mig nära och som verkligen känner de postsovjetiska omständigheterna, i stort som i smått.

Det doftade vår. Jag vandrade på stadens gågata för att posta lite böcker. Som vanligt satt både de tysta och de musicerande romerna där, allt mer håglösa, allt mer osynliga. Jag slog en lov förbi en vinhylla och tog med mig ett sicilianskt rött vin hem.

"Det politiska" kunde mycket väl vara en eufemism. Men det är en konkret omständighet vi inte slipper undan. Även om jag med allt större intensitet vänder mig bort från politiken måste jag förstå att "det politiska" i alla begreppets innebörder styr agerandet i Ukrainafrågan. När jag idag tog upp det faktum att man firat Lettlands nationaldag alldeles i närheten av gränsen till Ryssland med amerikansk trupp närvarande, sade M. till mig: "Putin hade alldeles oavsett sagt i sin inrikes kampanj att det står amerikansk trupp - stor trupp därtill! - överallt längs med Rysslands gräns." Propagandan, den som avslöjades i förrgår av den viktigaste ryska oppositionstidningen, Novaja Gazeta, har redan föregått verkligheten. Den var och förblir en väsentlig del av den kampanj som med både civila och militära medel skulle göra slut på Ukraina.