"Personligen är jag emot amerikanism"

Gottfried Benn (1886-1956)

Vi gjorde som vi brukar. Ta sig in till stadscentrum för att handla julöl och snaps är det aldrig tal om. Det skulle tvinga oss in i den fasansfulla gallerian. Vi kör till Åhus istället, först för en fika nere vid havet och sedan in till torget. Mycket folk idag, förstås, men hellre trängas i den lilla lokalen som påminner om en gammal lanthandel och få med sig de åtråvärda dropparna hem.

Tankarna gick till Gottfried Benn och den fina volymen Dikter & Breviarium (Norstedts, urval och tolkning av Peter Handberg). Det är en bok jag aldrig tröttnar på. Låt mig visa varför:

"Det finns dagar så tomma att man förvånar sig över att inte fönsterrutorna trycks ut av det negativa trycket; det finns tankegångar så utsiktslösa att de berövar en medvetandet. Det bara är så, det är inget att göra åt." (1922)

Och:

"Personligen är jag emot amerikanism. Jag är av den åsikten att den rent utilitaristiska filosofin, optimismen à tout prix, 'keep smiling' och det ihållande flinet inte passar den västerländska människan och hennes historia. Jag hoppas att den europeiska människan, åtminstone som konstnär, alltid kommer att kunna försmå det enbart nyttiga, massartikeln och kollektivplanen och enbart leva av sitt inre." (1928)

Eller för att smaka på hans dräpande tidsdiagnos från 1937:

"En förskräcklig värld runtomkring oss! Ofta bortglömd, ibland alldeles ohyggligt tydlig: rena skiten helt enkelt, det låga i sig, ovärdigheten som sådan i tidningar, i böcker, på teatern, i de offentliga talen, ja i allt det tyska överhuvudtaget. Utan räddning? Utan slut? In aeternum? Ja, jag tror det. Tiga, och mödosamt sätta ihop rad för rad, vers för vers och den ena tanken efter den andra, utan hopp, utsiktslöst, smärtsamt och alltid med avgrunden i tankarna, tills någon bårhusvaktmästare sluter ens förtorkade ögon med betalda affärsfingrar - det beseglade ödet. Ecce homo germanicus"

Man kunde förstås tillägga att det tycks gälla också vår tid och vår nation.