Ukrainas judar protesterar mot Putins agerande

Brodsky-synagogan, Kiev.

I allt som cirkulerat av rykten och desinformation kan det vara av intresse att veta, att Ukrainas judar nu på ett mycket tydligt sätt tar avstånd från Putins beslut att militärt intervenera på ukrainskt territorium. I ett öppet brev, undertecknat av de viktigaste judiska representanterna skriver de:

“Your certainty about the growth of anti-Semitism in Ukraine, which you expressed at your press conference, also does not correspond to the actual facts. Perhaps you got Ukraine confused with Russia, where Jewish organizations have noticed growth in anti-Semitic tendencies last year (...) We are quite capable of protecting our rights in a constructive dialogue and in cooperation with the government and civil society of a sovereign, democratic, and united Ukraine.”

Bland undertecknarna av det öppna brevet finns Josef Zissels, chairman of Vaad Ukraine; Alexander Gaidar, leader of the Union of Ukrainian Progressive Judaism Religious Communities; Grigoriy Pickman, “B’nei B’rith Leopolis” president; and Leonid Finberg, director of the Center for the Study of History and Culture of Eastern European Jewry at Kiev Mohyla National University. Viktigt att veta är också detta:

"The Vaad of Ukraine was established in 1991. Based in Kiev, it is an umbrella group that says it supports “265 Jewish organizations from 94 cities of Ukraine.”

Detta brev till Putin är knappast försumbart. Inte minst kan det vara bra att ha i  bakhuvudet när nya rykten om förestående pogromer förekommer.

Också att man i The Jewish Daily Forward framhåller den nya tiden som bra för landets judar väger ganska tungt i ämnet. Det är David E. Fishman, professor i judisk historia, som skriver, och han säger bland annat att den tillfällige premiärministern Arsenij Jatsenjuk är bra för dem:

"Han gjorde ett starkt uttalande mot antisemitism på Förintelsens minnesdag den 27 januari, mitt under protesterna."

Trots en övergripande positiv syn reserverar han sig dock inför framtiden:

"Finally, the movement’s leaders were prudent enough to refrain from anti-Semitic pronouncements while speaking from the rostrum of Independence Square. They knew that their country needed Western sympathy and aid, and that railing against zhidy would only hurt their cause. But these are not compelling reasons to feel reassured. "