James Lipton |
Annars är det rätt mörkt nu. Vi förbereder oss för nästa veckas begravning i Malmö. Lille Gabriel fick bara en månad på jorden. Men vi glömmer honom inte. Hans blick finns för alltid inristad i oss, frågande, undrande. Vi tar tåget ner till Malmö och deltar i en alldeles för tidig sorgestund för honom. I våra tankar finns hela tiden de unga föräldrarna. Gabriel var deras första barn.
Mitt diskbråck är förstås bara en liten bagatell vid en jämförelse med annat och svårare, men det hindrar mig alltjämt från att skriva med full kraft. Så jag ägnar mig åt att läsa identitärernas förebilder. Det är både lärorik och stundtals plågsam läsning. Jag förundras över att jag stöter på så pass mycket mörker, för det hade jag kanske inte räknat med. Naivt? Nej, bara obildat. Och det är motsatsen jag nu gör: bildar mig i frågan.
***
Här lite information från Wiki om Actors Studio och Liptons livsverk:
"In the early 1990s, Lipton was inspired by Bernard Pivot and sought to create a three-year educational program for actors that would be a distillation of what he had learned in the 12 years of his own intensive studies.[8] In 1994, he arranged for the Actors Studio – the home base of "method acting" in the USA for over 60 years – to join with New York City's New School University and form the Actors Studio Drama School, a formal degree-granting program at the graduate level.[8] After ending its contract with the New School, the Actors Studio established The Actors Studio Drama School at Pace University in 2006. Lipton created a project within the Actors Studio Drama School: a non-credit class called Inside the Actors Studio (1994), where successful and accomplished actors, directors and writers would be interviewed and would answer questions from acting students. These sessions are also taped and broadcast on television for the general public to see. The episodes are viewed in 89 million homes throughout 125 countries. Lipton himself hosts the show and conducts the main interview."
Käre Thomas,
SvaraRaderaFår jag benämna dig så efter så kort tids bekantskap?
Jag har inte varit inne på din blogg de senaste dagarna, men när jag nu läser om din och din familjs sorg blir jag bedrövad. Tag emot mitt deltagande och dela med dig till lille Gabriels föräldrar.
Mina ögon är tårade och jag känner att alla ord är för mycket.
Jag vet att du inte bekänner dig till den kristna tron, men inatt går en bön från mig upp till vår herre för lille Gabriel. "Låten alla barn komma till mig".