onsdag 4 september 2013

Jodå, Vilks befann sig inne i galleriet

Lars Vilks: Becirov. Foto: A.N.
”Vilks befann sig inne i galleriet under incidenten”
Så mycket kan man vara säker på. Svensk nyhetsförmedling är alltid pricksäker.
”Vilks befann sig inne i galleriet under incidenten”
Från nyhetstelegrammet måste vi gå vidare till den analytiska konsttidskriften.
Kunde texten där ha inletts med orden:
”I början av 1700-talet betydde geni vanligtvis förmåga. I den meningen knyts ’geni’ till den äldre betydelsen för ’konstnär´, hantverkare. ’En genialisk konstnär’ har alltså haft betydelsen ’en skicklig hantverkare’. Geni skulle dock under 1700-talet få en helt annan mening som skulle fortsätta att utvecklas under 1800-talet. Denna nya betydelse av geni brukar härledas till de litterära diskussionerna om William Shakespeare, den olärde och frisinnade, gentemot Ben Jonson, lärd och med en återhållsam stil.”
Men problemet är att texten är Lars Vilks egen. Den är hämtad från sidan 89 i hans bok ART, som utkom 2011. Är det ett problem? Är det inte i själva verket ett klargörande?
Kan man alls likna och jämföra ett attentatsförsök med en konstteori? Ja, det är klart att man kan. Med vår 2000-talsmedvetna konstvärld, den som fortfarande tycker sig se ”konst” i första bästa avskrädeshög, måste allt som har med Lars Vilks att göra kunna skrivas in i teorin. Attentatsförsöket i Malmö den 4 september 2013 – det vi fortfarande inte vet om vi kan tillskriva en helt normal dåre eller en med avsikt och målmedvetenhet agerande attentatsman – blir därmed en del av teorin. Hans röda väska äger samma giltighet som varje parafras på ett historiskt mästerverk.
Jodå, Vilks befann sig inne i galleriet.
Men om vi nu föreställer oss att Vilks inte ens befunnit sig i Malmö och mannen med den röda väskan ändå dykt upp? Kan vi då tänka oss att ett attentat varit förberett mot galleristen själv? Vi kan i själva verket inte föreställa oss någonting.
Obama är i Sverige. De krigförande är i Syrien. Jidahisterna som håller krigets låga brinnande befinner sig i Syrien och i Sverige. Obama kan inget göra. Han befann sig inne i ett helt annat galleri. Vi vet ingenting om vår egen död. Vi har varken datum eller klockslag inskrivna i våra digitala almanackor. Men vi fortsätter att måla, skulptera och skriva. Inför gallerierna har vi inget val. Inte ens inför brevlådorna.
 
(Till Lars Vilks en mörk septemberkväll i krigets hus)
 

1 kommentar:

  1. "Nous sommes tous morts à vingt ans.
    Vingt ans c'est pour apprendre à vivre.
    Le reste pour apprendre à mourir."

    En fantastisk sång som Dalida sjöng på Olympia i Paris 1974.
    Går att hitta på Spotify.
    Rune

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.