![](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnC5qU55BzDCM7nhmOXvYMU1W3k55I-kQkP6voe5GEjnVL5nO4hsCgOMF0cdJfsfLzIvw0YUlAg6SwLHxeboKvQ152oUmPpc6FNjH8St7kMaLU6jlVT9CzEQmOKfy1xh1SLSMEvuDnfPJS/s280/Knopparp+och+Simrishamn%252Cjuli+2011+015.JPG)
Väntans tid och evighet: en blick mitt i vilan, klar, öppen och undrande, strax innan ögonen sluts. Jag sitter ner i denna väntan, jag vet att den vill mig något, men det är bara inspirerad av andra jag förmår finnas i den. Ensam är jag oförmögen till vila och väntan. Min rastlöshet är en ocean stor, min oro en gruva djup. Det som sker inne i mig är varken yta eller djup; i förbindelsen mellan kropp och själ försöker jag leva som en människa men misslyckas ofta. Rädslan för det kommande är större än skammen över det förflutna. I ett tidlöst centrum flyter de samman. Jag ser viloblicken, vet att den vill mig något men undflyr den oftare än jag behöver.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar