De skånska fälten är snart svarta. Betupptagningsmaskinerna kör nu och skördar det som finns kvar. När jag känner doften av våt jord och nyskördade betor minns jag min ungdoms arbete i betkampanjen.
Jag hade förmånen att få vara med i den på Köpingebro sockerbruk öster om Ystad, och inomhus i Arlövs sockerbruk utanför Malmö ett annat år. Tre månader av intensivt, hårt och vått arbete som skapade en särskild stämning av samhörighet mellan bönderna, lastbilschaufförerna och arbetarna på bruket.
Igår färdades jag utmed dessa fält och nådde så småningom fram till de djupa bok- och granskogarna mellan Rickarum och Häglinge, fram till Bosarpasjön där A. var simlärare i sin ungdom. När vi körde på den 7 km. långa vägen mellan Häglinge och sjön fick jag veta att det var där, backe upp och backe ner, som hon och hennes vänner som barn cyklade för att bada.
Jag lät mig själv falla och blev en del av skogens tystnad och mörker. Medan timmarna gick upplöstes jag av det som saknar tid. Tystnaden bröts bara av susandet i de ännu nästan helt gröna bokarna.
Medan en helt annan värld rasar runt mig kunde jag befria mig från tvånget att vara en modern och rationell människa. Jag vandrade planlöst, fram och tillbaka, tills vätan och blåsten fått kroppen under läderjackan att stelna i en kall gest.
PS: Betskörden börjar i oktober. Foto vid Bosarpasjön av A.N.
Det var något alldeles speciellt när det var betkampanj. Släktingarna i St Köpinge som annars var hemmafruar jobbade i sockerbruket under de där månaderna. Alldeles säkert ett välkommet avbrott i vardagen och tillskott i kassan.
SvaraRaderaNu är det många långa och tunga lastbilar som ska gå från Österlen ända till Örtofta i stället. Mycket tung och otrevlig trafik för dom som bor framför allt längs väg 104 som inte alls är gjord för sådana fordon.
Anna, tack för din kommentar. Detta är en återanvänd text från 2010. Jag insåg för sent att det naturligtvis inte pågår någon betskörd redan, men det får stå kvar.
SvaraRadera