Kristallnatten den 9 november till 10 november 1938 brukar betraktas som startpunkten för det totala kriget mot Europas judiska befolkning. Inget kunde längre hindra pöbeln eller den organiserade nazistyrkan. Det är idag 72 år sedan detta hände.
Här slutade det för judar från Norge i norr till Grekland i söder. Den väldiga mordmaskinen styrdes av nazisterna. Ibland behövde de inte ens komma till pogromerna och morden, lokalbefolkningen skötte jobbet långt innan. Det är bara en vecka sedan man fann en massgrav utanför Bukarest. I Rumänien var det under diktaturen tabu att tala om förintelsen. Först nu kan de mördade judarna grävas fram. Jag läser just nu Ian Burumas bok Skuldbördan. I ett kapitel om DDR visar han att förintelsen var tabu också där - man ville att förbundsrepubliken skulle bära hela skulden och att DDR i all sin skenhelighet skulle nöja sig med att sörja mördade kommunister. Man satte Tählmanns namn så högt att det skymde de övriga offren. De totalitära staternas selektiva minne blev därmed en lögn.Att judehatet just nu genomgår en renässans skylls av många på Israel. "Hade inte Israel, så...". Jag betraktar det som den lates och/eller illa informerades förklaring. Det behövs inte många timmar på ett bibliotek för att man ska förstå att judehatet är en mycket gammal historia. Fanns Israel vid tiden för Kristallnatten? Nej. Fanns Israel runt förra sekelskiftet, tiden för de stora pogromerna i Ryssland? Nej. Nu finns Israel. Och judehatet trivs och frodas. Precis som vanligt.
*
PS: En kollega påpekar att man i Tyskland betraktar begreppet "kristallnatten" som nazisternas glorifierande av det som hände. Istället använder man begreppet pogromnatten.
Jag hörde helt kort på Människor och tro på radions P1, och de tog upp en undersökning om ungdomars (in)tolerans gentemot olika folkgrupper.
SvaraRaderaDet var judar, muslimer och romer som dök upp som de grupper man hyste misstankar mot. Det var dock olika grupper som hyste olika misstankar och med olika motiveringar.
Just när det gällde negativ inställning till judar rättfärdigades den (av de ungdomar som hyste den, alltså) i termer av konspiration.
Det styrker ju precis vad du säger - den teorin har många sekel på nacken.
Jag har en god vän och kollega i Jerusalem, son till invandrade ukrainare. Jag tycker också mycket om Amos Oz böcker. Israel står för en politik som har många sidor jag finner förkastliga. Men när jag ser slagord om bojkott tänker jag att Israel i stor utsträckning också består av människor som min kollega och som Amos Oz. Och förresten palestiniern också, som skrivit boken jag skickade dig.
Och då kommer jag av mig. Kanske är jag för vek.
Hoppas det går dig väl i jakten på det som orsakar ditt fysiska lidande.
Ja, Israels land består av alla sorters människor. Jag har ju mött alla sorter där, liksom hos palestinierna.
SvaraRaderaMen, som jag skriver i min nya bok, vi såg aldrig några protester när lankeserna massmördade tamilerna. Det verkar som om "goda människors" samveten har ett särskilt rum avsett för judar.
Dessutom är det så, att det i Israel finns flera viktiga fredsrörelser som ständigt, och i samarbete med landets araber, demonsterar och publicerar sig mot den sittande regeringen (vars politik jag inte heller själv ser så många försonande drag med). Dessa människor känner samma förtvivlan och vanmakt som sekulariserade palestinier. De lever i skuggan av Hamas och deras tortyrceller.
PS: glömde ju säga, att det jag menar är viktigt just idag, är att minnas händelser som Kristallnatten, eller de omfattande ryska pogromerna i början av 1900-talet därför att de är starka bevis på hur judehatet ser ut. Och uppenbart ser ut också i vår tid. De konspirationsteorier du nämner frodas åter för fullt. Igår började Aftonbladet en artikelserie om familjen Bonniers makt över medierna. Ska bli intressant att se hur nära "judemaktens konspiration" de kommer.
SvaraRaderaSett?
SvaraRaderahttp://www.svd.se/kulturnoje/litteratur/paminnelse-om-pobelmakt_5641249.svd
Och jag håller med om att det ska bli intressant att se var Aftonbladet hamnar.