Flytande gränser mellan Danmark och Sverige.

Centrum för Danmarksstudier vid Lunds Universitet utger en bokserie som är oupphörligen intressant. Bok nummer 25 har just kommit: Flytande gränser. Dansk-svenska förbindelser efter 1658. Anders Palm och Hanne Sanders är redaktörer för denna mycket vackra bok, rikt illustrerad i färg och svartvitt.

Jag fäster mig vid att man kan göra en mycket vacker bok som dessutom har ett läsvärt och intressant innehåll. Vi lever i en tid då det vackra aldrig blir annat än yta, i form av matlagnings- eller heminredningsbiblar som tycks utkomma i en så hög takt att förra veckans titlar redan är bortglömda.

I Flytande gränser började jag med att läsa Ulf Telemans essä Danska, skånska, svenska - före och efter 1658, en essä som reder ut grundläggande tal- och skriftspråkliga förhållanden och avvisar en rad myter på vägen. Gunilla Hermanssons Svensk og dansk romantik i takt og utakt, liksom Martine Cardel Gertsens Gustaf Munch-Petersens uendlelige uro är två förnämliga essäer om svensk-danska förhållanden i litteraturen.

Bland volymens övriga ämnen vill jag framhålla texterna om Öresundsregionens mecenater, de två essäerna om populärkultur inom film och dansk respektive svensk pop, rock och rockkritik.

Greger Anderssons essä om skånska musikanters privilegium exclusivum som ett arv från Danmark hör också till de mer intressanta. Och det finns så mycket mer som jag inte här berört.