Av bestämda skäl...

Hamnen på Landön; tystnad, frihet, ensamhet som vila. Foto: T.N.

 

...ska ni inte förvänta er något intressant här just nu. Jag är, som mina trogna läsare vet, väldigt sjuk efter hjärtstoppet. Neuropatin har inte gjort livet lättare, tvärtom får jag dagligen bekämpa dess yttringar, som är svåra, tunga och plågsamma.

Nu blir det några bra dagar. Mikaels yngste påg Hjalmar fyller åtta imorgon och han står mitt hjärta särskilt nära. Vi firar honom i övermorgon den 27 juni här hemma på Kapellgatan, som råkar vara min födelsedag. På kvällen tar vi till Åhus, där Astrids äldsta dotter med familj vill fira mig.  

Där finns deras äldsta dotter Elin, Astrids barnbarn, nu en vuxen, yrkesarbetande kvinna, som har varit mitt hjärtebarn sedan dagen hon föddes och vi har haft ett rikt liv tillsammans. Hon ville gärna ärva HC Andersens samlade verk - på danska! - när vi rensade vårt bibliotek. Bara en sådan sak inger respekt, och kärlek.

 Hur jag ska räcka rent fysiskt vet jag inte, men jag tar deras inbjudan på största allvar. Vackra gester finns det inte i överflöd.

Så, nu vet ni om här blir lika stilla som i en ostskånsk hamn. Som på bilden.