Jag hittade ett gammalt brev. Skrivet för nästan ett år sedan till Ulf Lundell.
Kuriosa? Nå, ett bra minne för mig i skrift. Jag hade helt glömt bort och nu är ju också alla hans böcker – en hel hyllmeter! – borta. Jag kommer nog att sakna dem. Så här skrev jag:
Kristianstad 30 maj 2023.
Bäste Ulf,
Kort presentation bara: det var jag som gjorde tidskriften Ariels temanummer om dig på 1990-talet.
För en månad sedan avslutade jag läsningen av Vardagar 7. Jag läser dessa dina böcker med stort intressse, sakta och med pennan i hand.
Tisdagen den 9 maj satt jag och min fru med sällskap på Bishops arms här i stan för att fira min son Mikael Nydahls 50-årsdag.
Plötsligt slocknade allt. Mitt hjärta hade stannat. Jag överlevde tack vare bordsgrannarnas ingripande, de var läkare respektive sköterskor. Jag var död i fyra minuter.
Fördes i ambulans till Hjärtintensiven på CSK där jag vårdades i en vecka. Efter det låg jag en vecka på Hjärtavdelning. För en vecka sedan opererades jag.
Posten kom för fem minuter sedan.
Det tjocka paketetet från Bokus innehöll Vardagar 8 och 9. Det var som om en av dina omslagsfåglar började sjunga för mig. Nu fick jag starka motiv för att överleva.
Jag berättar detta för dig, för att visa att redan olästa kan dina böcker ge livsviljan tillbaka.
Med stor tacksamhet, Thomas
Svarade Ulf på detta fantastiska brev?
SvaraRaderaVem undrar, frågar Thomas Nydahl
SvaraRadera