Sträng, strängare, strängast profanering

Ölands södra udde, en sträng vinter för många år sedan. Foto: Astrid Nydahl

 Det är stränga tider. Det är således hårda tider.

Ingenting är beständigt. Allt fast förflyktigas, för att tala med Karl Marx. Och han tillade att allt som är heligt profaneras.

Det heliga profaneras alldeles särskilt i dessa stränga tider. Det hör ihop. Om krigsherrarna tillåts härja av sin omvärld, om vi andra tittar medan människor dör av deras granater, bomber och andra militära skövlingar kan vi lika gärna skriva under påståendet att vi godtar den omfattande profaneringen av allt heligt.

Är inte själv människolivet heligt? Det är ett urgammalt påstående som saknar egentlig grund. Skälet till det är att maktens, penningens och krigsmaskinernas män och kvinnor i varje ögonblick omvärderar det. De gör det av behov. Eget behov. Vi ser varje dag konsekvenserna av det.