JULKLAPPSTIPS NUMMER TVÅ. Erik Andersson: Torv. Resor på brittiska öarna (Daidalos)

 

 

2 december: julklappstips nummer två.

Under december kommer jag då och då att visa på böcker som kan vara utmärkta julklappar.

 

I Torv är både resmålen och berättelserna om dem starkt formulerade och erfarna. Som kontrast till det massmediala ältandet är de ett reningsbad i själva skriv- och läsekonstens anda.

 

”När jag kom upp på den första kullen kunde jag överblicka situationen. En bit upp på backen löpte smala men höga och vällagda stenmurar. Idén med dem måste vara att hägna in fåren så att de inte irrade ut på mooren (…) Jag gör ett försök att bestämma mooren etymologiskt. Som jag misstänkte är det ett samgermanskt ord, och det betyder lite olika saker på olika språk.” (s.39-40)

 

Så elegant kan skiftningarna vara i texterna. Först det konkreta, att ta sig upp på första kullen. Sedan en djupdykning i begreppet moor. Och efter den återkommer han till en vandring i dimma eller mörker, då mooren blir en hotfull plats, med ett påpekande att i ”litteraturen är mooren hemvist för allsköns mystiska existenser…” (s.41)

 

Av bokens essäer/reportage håller jag nog Blöta berg högst. Den bokstavligt talat trevar sig fram i ett för mig helt främmande landskap, som är både skrämmande och spännande. En del av bokens putslustigheter får man ta, de ligger på lur lite här och var, som The moor the merrier. Det är ur just denna text jag citerar ovan.