Krigets nygamla smuts. Israel är utsatt för en mordisk och terroristisk attack och måste försvara sig !

”Israelerna har ingen anledning att förlita sig på att den europeiska humanismen skall försvara deras liv och deras stat. Staten Israel vilar på den grundläggande övertygelsen om att ingen är beredd att försvara judarna, ingen annan än judarna själva. Judarna i Israel har för länge sedan givit upp alla försök att få förståelse och stöd av de europeiska intellektuella. Som för övrigt är horor.” 

 

Leonard Cohen, intervjuad i Judisk krönika, april 1993

 

Tiotusen rapporter följs av hundratusen analyser. Debatternas antal, graden av skam och skuld präglar inte bara de konkret och handgripligen berörda.

 

Hamas – Irans förlängda arm som gav grönt ljus för attacken - bär den ytterst avgörande skulden. Deras Gaza-vänner i Islamiska Jihad likaså. I norr är det gudspartisterna Hizbollah, de med Iran, syrierna och ryssarna allierade.

 

Jag ska inte heller denna gång följa krigets logiska skitighet och förödelse. Jag ska inte notera antalet offer, inte heller det stora antalet kidnappade.

 

Men två saker kan man ändå säga. För det första: det palestinska folket är inte det minsta betjänta av att låta sig ”representeras” av mordiska, fanatiska islamister. För det andra: även om det står glasklart för de flesta att den enda livsluft  Netanyahu trivs i är krigets, så är det ett faktum att han lierat sig med rashatare och fascister och är oförmögen att leda Israel till fred. Fred med sig själv, ett slags social grundharmoni, och fred med det palestinska grannfolket. 

 

Om Israels folk fortsätter ge dessa politiska galningar sitt stöd ser det mycket, mycket mörkt ut för landet. Men det ankommer på israelerna själva att göra något åt den saken. Ingen utanför landet äger den rätten. När Israel angrips militärt är det en självklarhet att stå på dess sida, i den meningen att självförsvaret - hur brutalt och förstörande det än blir - finns att tillgå. Många vill se Israel förintat. Så har det varit sedan dag ett av landets existens. Vill man tvärtom se ett hemland för de judiska folken är försvaret av Israel en självklarhet, ja en grundbult i den ständigt pågående kampen mot judehatare av alla kulörer, också här i vårt arma land.

 

Två folk dras ner i samma slukhål av fanatism, fundamentalism, ideologisk och religiös hopplöshet.

 

Jag kommer in i det längsta att avstå från ytterligare skrivande i ämnet. Det räcker med dessa rader för att själv bli missförstådd eller oförstådd på minst 100 olika sätt.

 

 ***

 

Hanna Siniora, Al Fajr. Privat bild

Det fanns för 40 år sedan politiska krafter bland både israeler och palestinier, förnuftiga människor som ville se en förhandlingslösning. En av dem mötte jag flera gånger dagstidningen Al Fajr i Östra Jerusalem, Hanna Siniora. Jag tänker på honom och alla de andra, judar, araber eller vad än de må vara. Tårarna är inte slut, men bra nära måste det vara.