27 juni i strandskogen för att fira livet med lax och dryck. Foto: Astrid Nydahl |
Om hjärtat stannar är man i alla avseenden död. Det hände mig den 9 maj. Brutalt återstartat hjärta ledde mig med ambulans till hjärtintensiven. Under två veckor fick jag lära mig att leva på nytt. Det var en smärtans väg.
När jag i början av veckan fyllde 71 avstod jag helt från festligheter. Inga gäster men många som hörde av sig med sms eller mail.
Vår diskussion utgick ifrån två datum: den 9 maj och den 27 juni. Kunde jag inte säga att jag fötts två gånger? Eller fötts en gång och återfötts en? Nej, jag lägger inga rituella betydelser i det.
Behöver jag ens säga, att jag nu, nästan två månader senare och mycket grubblande kring livets betydelse och mening, är ganska tillfreds med att hjärtat slår som det ska. Trots att jag upprepade gånger sagt att jag hoppades att de skulle misslyckas med återupplivandet.
"Du har ett liv, ett fattigt eller rikt
SvaraRaderaoch det är inte någon annans likt.
Och du kan handskas med det ganska fritt
men ändå är det inte riktigt ditt.
Du kan förråda det för mat och sold.
Du kan förtrycka det med hot och våld.
Du kan förneka vad det innerst vill.
Men mycket skall det inte tjäna till.
Du skall till sist med ödmjukhet förstå
en sanning, som är prövande att nå
och som du kanske tvivlar på ännu:
Ditt liv är mycket starkare än du.
Anna-Greta Wide
Ditt liv, 1978
Det vete fasen vad den dikten förmedlar/betyder
egentligen - tänker på den ibland och hoppas,
kanske det klarnar...
Men viktigast:
Välkommen tillbaka, Thomas!