Polisen går på knäna, Försvarsmakten varnar för kärnvapenangrepp

Rubrikerna har nu i elva månader handlat om Putin-fascismen och det ryska överfallet på Ukraina. Ännu mycket längre har det handlat om de kriminella gängens krig mot varandra.

Nej, jag har inga lösningar på det senare, men nog menar jag att den svenska "dialogpolis"-strategin är lika mycket ett skämt som ett misslyckande i kubik.

I Stockholm finns 52 kriminella nätverk och 1 500 individer som bedöms som gängkriminella, enligt polisen.

– Vi har två pågående konflikter just nu som vi följer väldigt nära. Men vi har också många andra konflikter som skulle kunna vara aktuella i morgon, sade polischef Hanna Paradis vid pressträffen. 

Får, eller kan vi inte, tillgripa andra metoder i en situation som skakar hela nationen? Polisen följer efter dessa gränslösa patrask som om deras uppgift var att anteckna och katalogisera. Att "gå på knäna" är en signal till dem att polisen aldrig kommer att lyckas.

Och Putins hot mot oss och andra är rent existentiellt:

Att Rysslands president Vladimir Putin skulle göra verklighet av sina kärnvapenhot bedöms fortfarande som osannolikt. Men i Sverige förbereder sig försvarsmakten på angrepp.

– I realiteten har Ryssland en obehaglig vana att faktiskt göra det de säger, säger försvarsstabschefen Michael Claesson. 

Angreppskriget i Ukraina följs hela tiden upp av Kreml med hot riktade mot andra nationer. Att Ryssland i dag utgör ett hot mot oss alla är ställt bortom alla tvivel. Ändå fortsätter en opinion verka, vars argumentation mest liknar ett ömkande för Ryssland.