 |
| Foto: Astrid Nydahl |
Det var pistolhot: Pengarna eller elen!
Man stod som förstenad på gågatan, hur
kunde någon ens försöka
Rånad el fungerar inte så, elbolagens rån
sker i det tysta, även när räkningarna skriker
Jag satte mig lugnt på en skulptur som var bänk,
en pundare välkomnade mig och tog bort
sina wienerbröd, ”sitt här farbror” log han,
nervös av abstinens, jag sjönk ner och hörde
en annan säga ”får jag inte träffa barnen
den här julen heller”, men ingen lyssnade
Varje dag i denna stad är ett stort steg
ner i avgrunden, varje dag och varje stund
oavsett vilka nya viner de har på Bolaget,
och jag står vippande med skorna vid hållplatsen,
hoppas få gå ombord i tid
Hemma igen dumpar jag lasten
på diskbänken, rentorkad denna förmiddag,
lägger mig ovanpå, som jag lärde mig att
det heter när sängen bäddats, ser bokstapeln
på sängbordet, drar med handen över den
och sjunker ner i sömn
Elkrisen är inget annat än en stor skandal. Nedmonteringen av ett fungerande elsystem får mig att tänka på våra politiker som kriminella.
SvaraRaderaDu lyckas få till och med lilla jag att låta positiv!
SvaraRaderaFast hustrun och jag bor ju inte i sverige...
Roslagen med H2O runt är för mig ej sverige. Tack och lov!
Enda oljud vi hör där i fyra månader är Glassbilen.
I stereo.
Och slutarens knäppande.
Då e´re sommar.