Händer sträcks ut över land och hav
Skratt, gråt och kloka ord ekar genom tiderna.
Vi som skriver lever
De bästa från förr lever
Kanske de läser?
Vi vet ju att allt kan hända
Vi galna, vi som inte lever
för pengar och makt
och hellre kysser än slår ihjäl
Vi har ändå ordet
Varaktigare än koppar.
Hallå Homeros! Du får hälsa Odyssevs att vi har
lika jäkligt som han på våra hav
Idag
Sirenerna förför oss,
den blinde jätten vill sluka oss,
hur tusan hittar vi hem?
Hej Catullus!
Tänk vad du rörde mig
När du skrev att Lesbias sparv
hade dött
För när vi bryr oss om sparvar
då finns det lite hopp
(Greta vet)
Hej Shakespeare - du är bäst
Ingen kan som du
rannsaka våra hjärtan och njurar
Så vad tror du om
Boris Johnson?
Är han farlig? Ingen är mindre
slätkammad än han, sover knappast gott om natten.
Drar han sin dolk i smyg?
God dag, kamrat Dostojevskij!
Kamrat i skrivandet alltså, inget annat!
Din Idiot var god, men idioten som härjar nu... oh my god!
.....tala om Brott och straff!
Det kändes skönt att prata med de stora, fast lite fräckt.
För vem är jag? Nu ska jag gå till frukosten, men inte lever vi av bröd allena.
Existens. Samhälle. Läsning. "Det som förgör Europa är fegheten, den moraliska fegheten, oförmågan att försvara sig, samt den uppenbara moraliska dypöl som kontinenten inte förmått ta sig ur alltsedan Auschwitz." Imre Kertész i Den sista tillflykten (översatt av Ervin Rosenberg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.