Att envist påminna om Förintelsen - år efter år - och inte bara på detta datum, se där en plikt inför nuets och framtidens okunskap, glömska och medvetna ljugande.
Men Förintelsen betraktar jag genom individerna. Ingen kan med sitt förstånd minnas så många offer.
En människa som vigde sitt liv under de avgörande åren åt kamp mot judemördarna, var Karl Berman. Jag hade privilegiet att lära känna Kalle och när det begav sig öppnade han kring alla hemligheter och berättade för mig. Det blev Människans nödvändiga val.
Kalle var en av männen bakom räddningen av de danska judarna. Just i dag minns jag honom och några av de räddade judar jag mött i Sverige och Israel.
 |
| Detta uppslag är läsbart om du klickar på det |
Jag träffade Karl Berman ett par gånger när han besökte sin bror Rubens, som var inlagd på Värnhems sjukhus i början på 80-talet. Jag minns honom som en person med en värdig och stillsam framtoning. Känns pinsamt, men jag hade ingen aning om att det förintelse dagen, den uppmärksammas väl inte i media? Och vad hände med den så uppblåsta förintelsekonferensen i Malmö? Det blev en antiklimax, och som jag har förstått det, inte ett ord om de som ligger bakom trakasserier mot judarna i dagens Malmö.
SvaraRaderaJohn Solberg Malmö.
SvaraRaderaUrsäkta blev anonym, jag heter John Solberg.
SvaraRadera