George Simenons Maigret-böcker i nya svenska utgåvor, i översättning av Gunnel Vallqvist

Denna måndag tänker jag bjuda er på ren, oförfalskad förlagsreklam. Med tanke på de flodvågor av usla deckare och kriminalromaner som väller över de läsande människorna, måste oktobernyheterna från Atlantis förlag vara rena julafton. Till sjukhuset tar jag dem med mig för det som brukar kallas "lätt läsning". Behöver man det? Kanske. Därför gör jag det. Och här följer nu förlagets presentation av de tre första böckerna:

"Georges Simenons älskade och vid det här laget klassiska kommissarie Maigret-böcker har varit svåra att få tag på men från och med i höst kommer tre titlar per säsong att ges ut av Atlantis. De första tre, Maigret på semester, Maigret på nattklubb och Min vän Maigret, räknas av många till de bästa och är alla i Gunnel Vallquists stilrena översättning.

I Maigret på semester försöker kommissarie Maigret ta semester. Allt ser ut att arta sig på bästa sätt för honom, men redan andra dagen läggs madame Maigret in på sjukhus i en hastigt påkommen blindtarmsinflammation. Under följande dagar försöker Maigret fördriva tiden med sjukhusbesök, långa ensliga promenader och ymnigt förtärande av traktens förrädiska vin. Men när en lapp smugglats till honom i hemlighet på sjukhuset dras Maigret in i en mordgåta som kommer att visa sig vara en av de mest svårlösta under hans långa karriär.

Maigret på nattklubb ska Maigret reda ut mordet på en vacker strip tease-dansös som polisen funnit strypt i sin lägenhet i Montmartre. Från en strategisk punkt i området, den lilla sjaskiga nattklubben där offret jobbade, dirigerar han med sin vanliga orubbliga säkerhet spaningarna efter den gäckande skugga som sitter inne med gåtans lösning.

I Min vän Maigret beger sig kommissarie Maigret iväg till en liten medelhavsö. En man har blivit mördad, och fallet intresserar Maigret eftersom den döde hade talat om »min vän Maigret« strax innan han mördades. På ort och ställe kan Maigret konstatera att det strängt taget bara är bouillabaissen och det fylliga vinet som är som det ska vara. För sällan har en så liten ö rymt så många sällsamma existenser."