Allt tycks förlora sig i dimmorna nu. Det grå dominerar trots att våren både kan kännas och luktas. Raden av döda blir längre. Den blir alltid längre när det är människor som betyder något i ens eget liv som försvinner. Den gångna vintern har de varit många.
Från läsare får jag fina minnesord över de döda. Över Kertész, över Gustafsson, liksom tidigare över Malmsten, Mankell, Eco, Löfström, Alinge, Bowie, Vallqvist, Allansson, Knutsson och andra.
Det sägs att vi ska glädja oss åt varje levande dag. Det gör vi. Det anstränger vi oss att göra. Men det finns dagar då det är svårare än annars.
Bilderna är tagna av Astrid Nydahl
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.