Vem bultar på min dörr?

Foto: Astrid Nydahl

För några år sedan satt jag med en hel kortlek full, den innehöll definitioner på identitet och juridiska förhållningsregler i det internationella livet. Inget av det jag fann var särskilt anmärkningsvärt. Men ställda inför ännu ett år av gräns- och gränslöshetsdefinitioner och ännu en våg av både migranter och flyktingar är det dags att plocka fram dem igen. När jag själv läser dem tänker jag att varje rad och varje begrepp bör följas av en fråga, till exempel kan man fråga sig själv och andra vad som krävs för att styrka en identitet, en ålder, en nationalitet, ett skyddsbehov eller en längtan efter något annat. Sådana frågor ställs nu i hela Europa. Här följer fem kort ur leken:

”Sverige har lovat att följa barnkonventionen. Den gäller alla upp till 18 år. Du är en individ med en egen identitet. Det får ingen ta ifrån dig. Du har rätt till din identitet. I det här sammanhanget innebär det i första hand att du har rätt att få ha och behålla ett namn, en nationalitet och dina familjerelationer. Ditt namn, nationalitet och familj är bara några delar av vem du är, av din identitet. Andra delar kan vara var du bor eller har bott, vem som har tagit hand om dig eller viktiga beslut som har fattats om dig. Ditt etniska ursprung, din religion och de språk du talar är också delar av din identitet.” (Barnombudsmannen om FN:s barnkonvention).

”För att bli svensk medborgare krävs att du kan styrka din identitet. Med identitet menas namn, födelsetid och som regel medborgarskap. Migrationsverket kan göra undantag för dig som inte kan styrka din identitet om: du har bott i Sverige i minst åtta år och uppgifterna om din identitet är trovärdiga och du saknar möjlighet att skaffa dokument som kan styrka din identitet. Din identitet är trovärdig om du har bott oavbrutet i Sverige i minst åtta år och under den tiden har haft samma identitet. Om du har ändrat din identitet under den tid du har bott i Sverige, är det svårare att göra undantag från kravet på styrkt identitet. Du får heller inte räkna den tid du har varit i Sverige med fel/falsk identitet som hemvisttid.” (Migrationsverkets hemsida, november 2013)

”Etnisk identitet betyder att en person menar sig tillhöra en folkgrupp och i större eller mindre utsträckning sympatiserar med dess kulturella normer och uttryck. Men den etniska tillhörigheten är sällan en persons enda identitet, lika lite som en språklig eller religiös. Andra saker som kan påverka är till exempel kön, klass, sexualitet, ålder och bostadsort. Hur och om en person uttrycker sin etniska identitet kan variera. Beroende på sammanhanget kan etnisk identitet vara något ointressant, viktigt eller farligt.” (Nordiska Museets hemsida, november 2013).

”Den som ansöker om ett nationellt id-kort är skyldig att inställa sig personligen hos passmyndigheten och i samband med ansökan låta passmyndigheten ta en bild i digitalt format av sökandens ansikte och styrka sin identitet, sitt svenska medborgarskap och övriga personuppgifter”. (Regeringskansliet om nationellt identitetskort).

”Ni går väl inte och begär att jag skall äga en identitet? Då skall jag avslöja för er: jag har en enda identitet: skrivandets (Eine sich selbst schreibende Identität.) Vem är jag annars? Vem skulle kunna veta det.” (Den ungersk-judiske författaren Imre Kertész i En annan, översättning Ervin Rosenberg).