Foto: Astrid Nydahl |
Döden är alltid närvarande. Den gör sig påmind. Den är inte uppfordrande men den finns här hela tiden, som ett eko från det förgängligas rike.
Det som finns bakom de bedövande substanserna är alltid en större sanning, men när orkar man lyssna till den? Att se världen rakt i ögonen är ibland svårare än allt annat.
Jag läser varje dag för att inhämta så mycket fakta som möjligt om situationen i Europa. Det finns allt fler tecken på att regeringarna både inom EU och utanför förbereder sig för en ännu svårare tid, framför allt präglad av de extremt stora migrantströmmarna.
"Allt fast och beständigt förflyktigas", det påminde redan Karl Marx om, och vi måste förstå innebörden av det. Texten finns i Kommunistiska manifestet, som han och Friedrich Engels publicerade 1848, och fortsättningen lyder: "allt heligt profaneras och människorna blir slutligen tvungna att se sin livssituation och sina ömsesidiga förbindelser med nyktra ögon."
Kan vi, förmår vi göra det? Tillåt mig tvivla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.