Stillhet mitt i bruset

Vårt arma land har fått en ny regering. Två nya ministrar får mig att höja på ögonbrynen: en före detta tv-lekledare, Alice Bah Kunkhe som kulturminister (kan hon överträffa moderaternas Lena Adelsohn Liljeroth i genren "hade jag ingen aning om"?) och en ökänd islamist, Mehmet Kaplan som bostadsminister (hans senaste utspel jämförde mordiska ISIS-jihadister med svenska finlandsfrivilliga!). Båda dessa stjärnskott kommer från Miljöpartiet.

Har man svårt att se hur det förhåller sig måste man läsa hela denna text. Man kan börja med att smaka detta:

"Frihetsälskande rebeller eller terrorister? Enligt Säpo har minst 80 svenskar rest till Syrien för att strida tillsammans med jihadistiska grupper som al-Nusra-fronten, al-Qaida och ISIS. Fienden är Bashar al-Assad. Och kristna, kurder, shiamuslimer och så gott som alla som inte uppfyller kriterierna för en god muslim. Jihadisternas tolkning av islam är så extrem att majoriteten av världens muslimer inte anses vara riktiga muslimer. I deras umma får mycket få plats.

På ett seminarium om islamofobi jämförde Mehmet Kaplan, gruppledare för Miljöpartiet i riksdagen, svenska jihadister som strider i Syrien med svenska frivilliga som stred i finska vinterkriget 1939-1940 mot Sovjetunionen. Ja, du läste rätt. När finska Hufvudstadsbladet ringde Mehmet Kaplan erkände han förvisso att uttalandet var missriktat och fel – han tycker att ”det är fel att åka ner till en krigshärd”. Alla har rätt att pudla såklart, och jag för min del tvivlar inte på att Kaplan är ärlig. Men i samma panel på seminariet stod Rashid Musa, som jobbar på Ibn Rushd Studieförbund och är ordförande för Sveriges unga muslimer (SUM), och höll med Kaplan om hans ursprungliga uttalande. Musa menar att de som åker till Syrien inte är extremister på något sätt, utan att de bara åker dit för att hjälpa till. Enligt Musa verkar alltså jämförelsen med vinterkriget vara fullt rimlig."

Noterar också att Margot "Jag kommer aldrig mer tillbaka till riksdag och regering" Wallström blir ny utrikesminister. Det är ju stilenligt. Hon hyllar arvet från Göran "Nej, nej, nej - ja" Persson med dessa maktens piruetter.

Inför sådana fakta kan man bara retirera. Det hade jag tänkt göra under alla omständigheter. Jag inser att det bara är i stillheten som blodet slutar koka. I den mediala "verkligheten" - det är nog så verkligt när vi talar om regeringsmakt - finns det ingen tröst att få.