Hur tillfälligt? Det är det ingen som vet. Allra minst jag. I det som sker i livet finns det just nu få saker som ter sig så meningslösa som att i bloggform delge omgivningen mina tankar och funderingar. Också böckerna kan kännas som slag i luften, de två senaste jag skrev har blivit misslyckanden. Jodå, de har funnit läsare, ganska många till och med, men de har inte bidragit till någon form av diskussion. Så jag pausar min närvaro här. Jag lägger ner för en tid och så får vi se om och när jag återkommer.
Det kanske kommer nya tag och ny inspiration när höstluften kommer med friska uppiggande vindar?
SvaraRaderaDet var sorgligt.
SvaraRaderaJa, för vem skriver man? För sig själv eller för världen? Om världen inte lyssnar ska man sluta eller fortsätta?
Jag hoppas att du återkommer. Att skriva är nödvändigt, utan orden dör vi.
Tack så länge!
Mycket tråkigt måste jag säga, men du kanske behöver få dig en nyantändning?
SvaraRaderaHur som helst, på återseende och lycka till!
Synd! Men jag tar fasta på det där med "tillfälligt".
SvaraRaderaJag hoppas verkligen vi får läsa mer av Dig här käre Thomas, och även i bokform!!! Jag kikar in här i stort sett varje dag och tycker alltid att jag får lära mig nya fakta och så får jag ta del av Dina tankar och funderingar - värdefullt och inspirerande för mig!
SvaraRaderaMarika - med kramar! =D
Din stämma och kloka dagliga reflektioner, över stort och smått. Är vi många som kommer att sakna.
SvaraRaderaMen önskan om att skriv lusta och inspiration, åter skall vända tillbaka.
Jag är själv en person som dag efter dag, år efter år skriver med förhoppningen att hitta läsare både nu och i framtiden. Min blogroll är ganska sparsmakad, men du är en av dem vars bloggar jag besöker varje dag. Det betyder självfallet inte att jag alltid delar dina åsikter och slutsatser, men du är tillräckligt intressant för att jag ska framhärda. Du berikar det offentliga samtalet, så kom tillbaka!
SvaraRaderaThomas! Du behöver en paus just nu. Du lägger inte av. Till det har du för stor betydelse för oss alla.
SvaraRaderaHärmed beställer jag ett ex av boken BLACK COUNTRY - RESOR OCH LÄSNINGAR I ENGELSKA WEST MBLACK COUNTRY - RESOR OCH LÄSNINGAR I ENGELSKA WEST MIDLANDS
SvaraRaderaJag hade just en sån natt. Intighetens kalla visshet spred sig som mycel i min själ.
SvaraRaderaStäll nu upp och köp bäcker ni inte redan har och vida lite praktisk solidaritet. Göran
SvaraRaderaHOPPSAN, även tystnad kan tala
SvaraRaderaThomas! Som du ser av kommentarerna uppskattas du även av dem som kanske inte alltid har åsikter som sammanfaller med dina egna. Även jag sällar mig till dem som mycket skulle sakna din röst om den, vilket Gud förbjuder, skulle tystna./Leonardo
SvaraRaderaJag tänkte skriva några kommentarer på ditt inlägg om Helsingfors, som just denna söndagsmorgon i juli får mig att känna mig mer lokalpatriotisk än någonsin. Men det är bättre att ta till orda här.
SvaraRaderaDet är ofta jag vid läsning av en eller annan blogg börjar grumsa över hur mycket bättre kvaliteten skulle bli ifall skribenten förstod att ta skapande pauser då och då. Då det gäller just ditt bloggverk har jag dessbättre aldrig fått anledning till just sådana reflektioner. Men jag förstår och högaktar ditt beslut fullt ut - och hoppas verkligen att du återkommer!
Hälsningar från Drumsö!
Tack till er alla för stöd och uppmuntran. Det blev bara fyra dagar men det är högst troligt att det blir liknande avbrott framöver. Min ambition har i tio år varit att varje dag publicera en ny bloggtext. Men det är alltför ambitiöst märker jag. Tröttheten och ledan griper tag allt oftare.
SvaraRaderaNär man levt ett långt liv, som även jag har gjort, och har kvar inom sig historien bakåt berikad av allehanda litterära skatter, så som du har, men jag tyvärr alldeles för lite, betyder man mycket för andra, om man som du, har energin och förmågan att skriva, analysera och kommentera, med ett bildat perspektiv, dagens verklighet. Kort sagt: du är mycket viktig, en klart lysande stjärna i ett förvirrat halvmörker. Skriv mer! Så mycket och länge du orkar!
SvaraRadera1952 är ju för fanan ingen ålder. Kom igen Thomas. Ta ditt rättmätiga paus. Skriv sedan igen. Göran
SvaraRadera