Valmöjligheter? Söndag 25 maj

Idag blir det en bloggpost där endast orden får tala. Det finns ett mycket stort allvar bakom det faktum att jag avstår bildbloggandet. Ni vet alla vad det är för en helg som både ligger bakom och som väntar oss.

Söndagen den 25 maj är förvisso ett viktigt datum. Några parlamentariska val - mer eller mindre äkta - hålls runt om i Europa. Det ukrainska valet är i mina ögon lika fruktat som väntat. Redan under lördagen rapporterades om skadade journalister. Valobservatörerna lär väl inte heller gå helt fria från landets etniskt definierade, mycket mordiska, undergrävande verksamhet. Valen lär under alla omständigheter inte kunna genomföras i hela landet och det är ju precis vad Putin-regimen strävade efter.

Lördagens mord på flera personer vid Bryssels Judiska museum är ännu en påminnelse om hur antisemitismen gestaltar sig i dagens Europa. Vi har sett flera sådana attentat de senaste åren utförda av lokala islamister - vilka förenas av sitt djupa hat mot just judar. Om jag tolkar skeendet rätt kommer vi ganska snart att veta vilka de skyldiga i Bryssel är. Judarna - i alla fall majoriteten av dem - vet förstås var deras fiender finns numera. Ändå kan man ju inte - även om gärningsmännen sent på lördagen sades vara gripna - vara helt säker på vem de är. Mot bakgrund av tidigare dåd av samma sort, bland annat i Paris och Toulouse, tycker jag inte att islamisterna är en vågad gissning.

Anti-terror expert: Brussels museum attack follows Toulouse pattern

Det är förmodligen inte en tillfällighet att den mordiska attacken sker just i Bryssel. De val till EU-parlamentet som äger rum under söndagen attraherar just en vildvuxen skara antisemiter och populister av värsta slag, som Gyllene gryning i Grekland, Jobbik i Ungern, bulgariska nynazister, Svenskarnas parti i vårt eget land och många andra. Dessutom har vi hela floran av populistiska partier som rider på en i högsta grad välmotiverad skepsis mot sina respektive länders politiska klass, och där tycks UKIP bland britterna bli den största vinnaren, även om man förstås inte kan bortse från den franska nationella fronten, som under Marine Le Pen vunnit stora framgångar, eller belgiska Vlaams Belang (tungt antisemitiskt belastat i sin historia liksom franska FN), Lega Nord i Italien eller FPÖ i Österrike. Jag har säkert missat flera viktiga aktörer men nöjer mig med att nämna dessa idag.

När jag går till nattvilan denna natt mellan lördagen och söndagen tänker jag efter långa diskussioner här hemma: det vore uselt av oss européer om vi inte efter nazismens folkmord på judar kunde se till att denna försvinnande lilla grupp kunde leva i full frihet och trygghet i vår del av världen. Är inte de miljoner mördade under åren 1934-1945 tillräckligt uppfordrande för att vi ska förstå det?

Times of Israel uppdaterar idag:

"Two of the four fatalities from a Saturday shooting at Brussels’ Jewish museum were an Israeli couple from Tel Aviv, the Foreign Ministry said Sunday morning. Authorities have notified the families of the two, a man and a woman in their fifties, who were touring the city.The Foreign Ministry said it was in contact with local police and that the bodies would be flown to Israel for burial as soon as they were no longer required by the investigation. The third fatality was a female volunteer at the Jewish Museum of Belgium, according to an unconfirmed report Saturday night on the news site HLN.be, which is the online edition of the Het Laatste Nieuws daily.A fourth victim, whom HLN reported was a 23-year-old employee of the museum, was initially hospitalized in critical condition, and it was announced Sunday morning that he had passed away from his injuries."

Uppdatering söndag 12:52
Två män har skadats svårt efter att ha attackerats utanför en synagoga i Paris idag. 

Jag insisterar och går inte till vallokalen idag. Jag tänkte för en kort stund att det vore en form av motståndshandling att lägga en fredlig och civiliserad röst efter att morden i Bryssel ägt rum. Men så tänkte jag en runda till och ställde mig själv frågorna: vad kan  EU-parlamentet egentligen göra i en ordning som ger kommissionen den avgörande makten, och vad kan de svenska politiska partierna alls bidra med? Det skulle vara att man röstade på den person som fick rösten i förra valet. Men inte ens henne har jag förtroende för längre. För de missnöjda och kverulantiska återstår Schyman och Åkesson - de får med sina kandidater betraktas som "alternativ" till riksdagens alla trötta och uttjänta partier och det är ju inte mycket att komma med. Ur den aspekten är väl Lars Vilks kommentar idag en höjdpunkt:

"Lite roligare är det att följa EU-valet. Estetik och strategi är inte särskilt komplexa men engagemanget har uppenbarligen blivit rätt stort. Jag kan inte minnas att man tidigare har gjort någon större affär av den här tillställningen. Nu ligger den på linje med Schlagerfestivalen. I motsats till konsten är utbudet ytterligt anpassat till brukarna och till bestämda brukargrupper"

Frågan som får avrunda är enkel: valmöjligheter?