måndag 26 maj 2014

300.000 tyska röster på NPD

Udo Voigt med KKK-veteranen David Duke. Foto: Wiki
Är det ett problem att 300.000 tyskar (1% av 30 miljoner röstande igår) lade sin röst på Udo Voigt och hans nationalsocialistiska (nazistiska om ni så önskar) parti Nationaldemokratische Partei Deutschlands, NPD?

Jag menar att det är ett verkligt problem, helt i paritet med alla de greker som röstade på Gyllene gryning och de ungrare som röstade på Jobbik. Vi måste, också nu, förstå att skilja på dessa växande partier och inte bunta samman dem i en enda röra med epitet som ”högerextremister”, ”fascister”, ”nazister” eller något annat.

Det är nämligen ett faktum att NPD, precis som Gyllene gryning, är klart nationalsocialistiskt. Jobbik har andra rötter, nämligen i Pilkorsrörelsen som med sådan intensitet och övertygelse slaktade ungerska judar under Andra världskriget.

NPD får också en stark symbolisk effekt med sina 300.000 röster. Det är ett tyskt parti som i sitt program talar om folkets ”lebensraum” och därför väcker gamla onda andar till liv igen. Det som Udo Voigt publicerade på valdagen fick många tyskar att känna rysningarna komma: ”Ein Kreuz von meiner Hand, für UDO, VOLK und VATERLAND”.

Det beror, menar jag, enbart på Tysklands moderna historia, som präglas så hårt av Hitlertidens folkmord och erövringspolitik. Hitler kastar förstås sin skugga över varje uttryck NPD använder i den riktningen. Det går inte att titta på andra hållet och säga att de ”bara” fick ett mandat i EU-parlamentet. De representerar en rätt så rejäl skara människor. I delstaterna Sachsen, Thüringen och Mecklenburg-Vorpommern röstade 3,6 procent respektive 3,4 procent och 3 procent på Udo Voigt och NPD. En av Voigts vänner är den amerikanske vitmakt-propagandisten David Duke som har ett förflutet i Ku Klux Klan.

Inte heller sådant kan man bortse ifrån. Summa summarum: historisk symbolik är mycket viktig i de tyska och grekiska fallen, liksom i det ungerska. Men det finns verkligen inget skäl att ta Sannfinländarna, Dansk Folkeparti, Sverigedemokraterna eller UKIP i munnen samtidigt. Gör man det har man inte förstått väsentliga och grundläggande skillnader mellan de politiska rörelser som nu gått så starkt framåt. Att det tyska fallet är symbolladdat är heller ingen ursäkt för den alltför vanliga demoniseringen av landet. Tvärtom är det ju så att Tyskland och tyskarna, mer än något annat av det katastrofala krigets angriparländer gjort och gör upp med det förflutna. Det krävs både is i magen och nykter analys nu. Alldeles särskilt mycket just nu.

5 kommentarer:

  1. Man kan ju räkna på olika sätt för att få olika synvinklar. 47,9 procent av valmanskåren röstade i Tyskland. Säg 50 procent i runda tal. Det innebär att ½ procent röstade för NPD. Och så kan man köra land för land (med undantag för de som har röstplikt). För Sveriges del innebär det att sd tog mindre än 5 procent av valmanskåren.

    I hela EU röstade 43 procent, på några hundradels procent samma resultat som förra gången. 57 procent avstod. (Man borde räkna bort röstpliktsländerna här för att bättre se hur stort soffliggarpartiet verkligen är.) Bland de röstande 43 procent sker en omfördelning mellan olika typer av partier, men frågan är hur mycket betydelse det har för EU i stort. Det viktiga är väl att vissa partier (som sd, UKIP, FN och liknande) kan visa upp mer muskler på hemmaplan. Mest är det högergrupper, men kanske vänstern i Grekland kan tvinga fram nyval genom sina framgångar. Det här valet betyder mer för inrikespolitik alltså. Och så har man ju effekten att eftersom de flesta inte vet vad EU-parlamentet gör, eller misstror det, känns det inte så motigt att lägga en röst på knaspartier som man aldrig skulle rösta på hemma.

    SvaraRadera
  2. Björn, det första du säger är förstås riktigt. Men i absoluta tal stämmer det antal jag angivit (1% av 30 miljoner röstande).

    Och så tror jag att du har alldeles rätt att valet avspeglar en inrikespolitisk opinion. Resultaten i höstens riksdagsval kommer att se annorlunda ut, det tycks alla överens om. Men just med SD tror jag vi kan se liknande siffror, de har ju i mer än ett år nu i varje opinionsmätning legat strax under eller över 10%.

    SvaraRadera
  3. Jo, det är ju avgivna röster som räknas (bokstavligen). Men samtidigt är det intressant att fundera över hur det står till i mörkret därute, bland alla de som inte röstar. Åkesson sade vid något tillfälle att många som gillar sd inte kommer att rösta när det gäller EU eftersom de inte gillar EU. Men kommer de att rösta vid kommande riksdagsval? Och hur är det med alla andra som inte röstade nu? Vad tycker de? Kommer sd att gynnas eller missgynnas av ett högt valdeltagande i höst (jag gissar på de senare, men kan ha fel). - Hur som helst, taktiken att skrämma folk från att rösta på ett visst sätt har inte fungerat vad det gäller sd i det här valet. Kanske beror av att somliga av de som försöker skrämmas själva inte har så hög trovärdighet?

    SvaraRadera
  4. Noterade att vallokalsundersökningen underskattade SD:s stöd med nära 3%. Det är alltså "skämmighetsfaktorn". Tror att den kommer att minska nu, när det visar sig att partiet får nära 10% av rösterna, trots massiv negativ kampanj i alla stora medier. Sannolikt kommer SD att få ett ännu större stöd i riksdagsvalet./Arvid Bengtsson

    SvaraRadera
  5. Det är klart att det betyder något speciellt när ett nazistiskt parti får så många röster i Tyskland men det verkar som om åsikten att EP-valet inte är ett "riktigt" val är väl spridd i Tyskland.

    Enligt Oskorei (http://www.motpol.nu/oskorei/2014/05/26/reflektioner-kring-europavalet/) kom, förutom NPD, även "konservativa" Familienpartei Deutschlands, det "politiskt inkorrekt alternativet till Miljöpartiet" Ökologisch-Demokratische Partei samt "djurrättspartiet" Mensch Umwelt Tierschutz in i Europaparlamentet. En något udda skara utan tvivel.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.